Min bästa vän kommer hem, min bästa vän ringde mig idag. Hon vet vart hon ska åka vidare och jobba, men måste hem och fixa visum och liknande, det blir uppåt en vecka hon är här hemma, jag är lyckligast i världen! Om ett par dagar får jag träffa henne.
Marielle, jag saknar ju dig, gladare än såhär kunde jag inte bli idag!

Det här är verkligen sensationellt, imorgon blir det tisdagsmys så det heter duga! För första gången i mitt liv (utöver julafton och födelsedagar) ska familjen äta frukost tillsammans. Familjen är ju numera jag, mamma & pappa, men det är mer än jag någonsin varit med om tidigare! Jag & Valdemar åt väl tillsammans när vi var små, men aldrig mamma & pappa. För övrigt, på julafton har i alla fall någon blivit hungrig innan och ätit ändå, men det är mysigt som bara den, med grötfrukost! Och på födelsedagar är det frukost i sängen, det är också mysigt, så länge det inte är i min säng!
Alltså, det här är så stort för mig så ni förstår inte. Det finns liksom inte att min familj äter frukost tillsammans, mamma & pappa äter alltid i sängen och jag brukar ju, som jag sa förra veckan, äta en smörgås på väg till jobbet. Men imorgon blir det ändring, och förhoppningsvis blir det bara den första gången och inte även den sista & enda.
Anledningen: jag har galet svårt att komma upp på morgonen nu för tiden, mamma tror att det är lättare om jag äter med dem, så det är ju värt att testa. Man måste ju ha lite fördelar av att bo hemma!

Således: för att jag ska ha orkat upp (och hunnit duscha) till frukosten klockan 7.40 är det strax dags att sova. Någon stans mellan en och två straxar dröjer det tills jag stänger av datorn! (Marielle, jag saknar dig, du är den enda som förstår dig på "straxar!")

Jag har som sagt varit i Sundsvall i helgen, anledningen till min bloggfrånvaro. Nu är jag hemma igen, dock för närvarande på jobbet, så jag har inte tid. jag tänkte bara hälsa att jag lever!
Sundsvallsuppdatering och Norrlandsnostalgi kommer senare idag, håll utkik!

Nu är det så att jag tänkte att det är dags för en tävling här på moeller.blogg.se!
Jag har tänkt att jag ska beställa skivor nästa vecka, och nu behöver jag tips! Vad ska jag köpa för skivor? Vilken skiva måste jag ha? Ge mig förslag, ge mig idéer på vad jag kan köpa! Jag vet redan flera stycken jag ska köpa, men nu vill jag veta vad ni tycker! 
Och tävlingen då? Jo, det är såhär, att när jag väl beställt skivorna, när jag väl fått hem dem och lyssnat på dem, då kommer jag välja vilken av dem som är bäst och den som föreslagit den ska få en skiva av mig. Vilken skiva jag kommer ge bort har jag inte bestämt helt än, men jag lovar att det i alla fall blir något jag tycker är riktigt bra, så om du tipsar om något jag gillar borde vi ha samma smak och därmed borde du också gilla skivan jag kommer skicka!
Alltså, det enda du behöver göra är att lämna en kommentar i min blogg med tips på skivor (du får gärna tipsa om flera!), och se till att där finns en länk eller mailadress, så jag kan hitta dig om du vinner.
Sen får du självklart även tipsa andra om min tävling! Förutom detta är det bara att köra på, ge mig många tips! (Sen kommer jag kanske inte köpa alla, utan det här är en slags audition, där jag väljer ut de som är lockande och köper dem för att sedan välja en vinnare bland dem).

Så, kör hårt & tävla på moeller.blogg.se

Pappa skrattade och frågade mig "äter du alltid frukost på väg till jobbet?", och ja, det gör jag faktiskt. Jag ser ingen poäng i att sätta mig ner hemma och äta när jag kan ta smörgåsen i handen och äta medan jag går. Det känns bara så tråkigt att sätta sig med sin smörgås hemma vid köksbordet, jag hinner ju ändå knappt sätta mig innan jag ätit upp den! Det här är nog en efterverkan efter Ålsta, på Ålsta åt vi alltid stora frukostar och framför allt tillsammans, jag älskar det! Men det gör det desto tråkigare att äta sin frukost själv.
Men det största problemet med det här är väl egentligen det att eftersom jag äter på vägen hemifrån innebär det att jag inte heller borstar tänderna, inte bra! Jag kanske skulle ta en tandborste till kontoret, så kan jag borsta tänderna lite senare istället!

Okej, jag har bestämt mig. Jag har bestämt mig för att åka till Sundsvall i helgen, förmodligen äntrar jag staden vid 22-tiden imorgon kväll och lämnar den någon gång på söndag. Jag har pratat med Pillan i telefon och det mesta är kirrat, det blir fint & nice.
Lördag: inflyttningsfest hos Sara.
Det är i princip mina enda planer, visst - dyr resa för en fest, men min kropp skriker efter Sundsvall!

Just nu känns det ganska aktuellt att helgen kommer spenderas i Sundsvall, det vore riktigt skoj. Tyvärr är tåg ganska dyrt, men det får det väl vara värt!
Jag är jättesugen på att träffa Pillan, Sara & massa fler! Pepp, pepp!

Ska för övrigt kolla med Daniel om han har bil ner från Östersund på söndagen, då kunde jag ju kanske åka med honom och spara lite där!

Jag förstår inte hur jag kan vara så trött, HELA TIDEN! Jag är nästan konstant trött, igår sov jag en timme eller så efter middagen och gick inte och la mig väldigt sent på kvällen heller (typ 23.30). Ändå är jag helt död när det är dags att gå upp igen, jag pallrade mig inte upp förrän 8.50! Sådär är det varenda dag och bara för att jag ändå tagit mig upp framåt 9 betyder ju inte att jag piggnar till. Trött som bara den, jag är trött nu också!
Mamma tror att det är hösten. Jag tror att jag skulle behöva röra mer på mig, leva nyttigare. Då sover man bättre på nätterna och blir mer utvilad av att sova, inte lika slö.

För övrigt har jag inte haft en enda läsare på bloggen än idag, känns konstigt! Bloggstatistiken går mest uppåt, i tisdags (eller var det måndag?) hade jag nog rekord i besökarantal! Det är lite coolt. Nu ska jag fortsätta jobba!

Damn! Jag skulle kunna gifta mig med killen!


och jag älskar att han spelar Horatio! 

Vi bor på landet, och snart vi fann det..
Idag har jag i alla fall blivit påminnd om hur jobbigt det är med vedspis! Jag lagade mat idag, och när jag skulle tända i spisen (vilket jag hävdat att jag inte kan nästan hela livet och alltid lyckats få någon annan att göra åt mig, men de senaste gångerna ändå gjort själv) började det ryka in något förskräckligt! Jag ringde pappa (i förhoppningen att han skulle komma hem och fixa allt till rätta), och han sa hur jag skulle göra (jag fick alltså fixa själv). Men, jag lyckades! Dock hela huset inrökt som bara den, men ändå. Jag kan ju! Något som vi borde åtgärda i vårt hem är förresten det att vi inte har någon brandvarnare, det har vi aldrig haft, inte i hela mitt liv. Men det slog mig precis att om det ska ryka in såhär är det ju ändå rätt skönt att inte behöva bli ännu mer stressad över en brandvarnare som går igång!
För övrigt blev maten jättegod också!

Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra i helgen, jag börjar bli stressad över det!
Hur ofta brukar jag planera min helg redan på tisdagen? Jag vet inte vad det är med mig, men jag är så sugen på att GÖRA något. Något skoj. Som sagt, ge mig tips!

Idag har jag ätit supergod pizza som Kolbjörn gjort. Om en timme ska jag se på Idol, spana efter Erik och efter killen med indie-knäna! Det blir nice. Jag tror jag ska skippa att gå tillbaka till datorn efter Idol, det vore smart av mig att inte sitta här hela kvällen ikväll igen..
(Men var inte oroliga, jag är ju kvar en timme till i alla fall!)

Igår hade jag verkligen gått in för att lägga mig i tid. Jag tänkte absolut inte sitta vid datorn längre än till 23 (jag var ju i alla fall lite realistisk och sa inte typ 21), och jag var på väg ungefär då också. Men så råkade jag komma på att jag skulle kolla någonting och var helt plötsligt fast i massa grejer och satt kvar ännu en timme! Ja, jag är kass på att ta mig från datorn på kvällarna, haha!

Inatt vaknade jag och var alldeles blöt, det var inte alls roligt, och jag blev rätt förvånad. Jag brukar aldrig svettas på natten, men inatt gjorde jag verkligen det. Det kanske var eftersvettningar från tennisen? Eller så drömde jag att jag blev jagad! Haha

För övrigt var jag på kontoret 8.35 idag, det tar sig. Jag har inte varit här innan 9 en enda gång sen jag började, tror jag! Det är rätt sjukt, men jag är verkligen hemskt kass på att gå upp på morgonen. Nämnas bör att jag nästan varenda dag haft som målsättning att börja 8. Och närmast är 35 minuter efter, som sagt, jag är kass! Haha!

På tal om det där med onyttigt ätande, förresten... Idag har jag också ätit en bulle, eller två halva vid olika tillfällen. Det är svårt det där när man har fasta tidpunkter för fika och folk lägger pengar i en kaffekassa för att köpa fikabröd! Det är illa!

Jag fick ett mail idag, det gjorde mig glad.

Dear Lena,
I hear that you have officially become part of the Grolink team - well done and welcome!!!

Alastair


ibland kan så små saker göra en glad, det är roligt när man känner sig uppskattad!

Så här roligt kan man ha på en måndagskväll när klockan närmar sig tolv!




superskoj för mig, men knappast för någon annan. Men bara att bli kallad Super-Lena är en merit!

Fan, det är bara måndag. Bara måndag och jag har redan ångest över vad jag ska göra i helgen! Min senaste idé som poppat upp är att dra till Sthlm, varför då då? Jo, för att jag blev påminnd om det här:

Alla har hört talas om det, men hur många har egentligen gjort det?
Nu är det dags, första lördagen efter Septemberlönen, den 27:e, sparkar vi igång hösten med att köra Götgatsracet. Vi samlas 18:00 på Tullkrogen vid Skanstullsbron och dricker sedan en öl på varje krog och restaurang på Götgatan.

 Den som håller ut längst kommer slutligen att stå som segrare.

Fakta Götgatan:
Längd: 1328 meter
Krogar: 50
Meter/krog: 26
Källa: Dagens Nyheter

Nu ska det äntligen avgöras vem som egentligen står pall längst. Tiden är inne.


Det vore skoj, minsann! Men, åker man till Stockholm för att spendera galet mycket pengar på öl? Det tål att funderas på!
Annars, vad ska man hitta på? Jag pallar, som sagt, inte att vara hemma en helg till! Nej, jag behöver aktivera mig!

Antingen är det den här bloggen, eller så är det att smörja in händerna innan man går på toa.

Idag har jag & Kolbjörn spelat tennis, det var trevligt! Det var evigheter sen jag rörde på mig sist, för promenader och att cykla till skafferiet räknas inte direkt. Alltså, evigheter, verkligen evigheter! Jag var ute och cyklade i två timmar en gång i början av sommaren, men efter det har jag nästan suttit stilla konstant! Det är hemskt, skärpning! Ja, idag har jga ju skärpt mig eftersom vi spelade tennis. Nu är det bara det att jag måste få lite kontinuitet i det hela också!

I övrigt har jag bara jobbat idag, druckit mycket kaffe då vi fikat både på förmiddagen och eftermiddagen, för det mesta gör jag varken eller.. Ätit en bulle har jag gjort också, men jag ska se till att skärpa mig med sånt också, inte massa onyttigheter hela tiden!

För övrigt ska jag nog bita mig själv i svansen lite (kan man säga så?), igår satt jag och tyckte att det var tråkigt att ingen skrev blogg och nu när jag gick in på bloggkoll hade jag 17 nya bloggar att läsa! Haha, jag som lagt till massa bloggar bara för att jag tyckt det hänt så lite..

Så, nu ska jag ägna ett bra tag åt att läsa bloggar, sen ska jag sova tidigt!

Jag har upptäckt att väldigt många associerar mig väldigt mycket till saker som har med sex att göra, folk tror att jag är väldigt kåt av mig, att jag har väldigt mycket sex, att jag har testat väldigt mycket och att jag har haft sex med väldigt många människor. Jag tycker mest att det här är väldigt roligt, det är underhållande att hålla den tron hos folk vid liv, att späda på misstanken, att få folk att sprida vidare det här (nej, så långt kanske det inte går?). I vilket fall tycker jag att det är otroligt roligt att folk ser på mig som en person som har mycket sex. Vad heter det? Att jag har utforskat sexlivet? Att jag är sexuellt bevandrad?
Nu tänker jag varken bekräfta eller dementera det här här & nu, utan istället vill jag fråga er vad ni egentligen tror om mig? Tror ni att det är såhär? Hur många tror ni att jag har haft sex med?
Svara nu ärligt vad ni har för fördomar om mitt sexliv, för visst har ni såna?

Stefan har utmanat mig, men lugn, jag tänker inte skicka vidare någonting. Jag sysslar inte med sånt, anledningen till att jag antagit utmaningen är att Pelle inte trodde jag skulle göra det, dessutom har jag ett omättligt behov av tidsfördriv och så är det ju hederssamt att bli utvald som utmanad!

Namn - Lena
Födelsedag - 2 februari
Ögonfärg - Grön
Hårfärg - odefinierbar/råttfärgat/utväxt/ljusa slingor
Längd - 163-165 cm nånstans
Högerhänt/vänster - Högerhänt
Stjärntecken - Vattuman
Skostorlek - 40
Är dina föräldrar skilda - Nej, men inte gifta heller, haha
Sport - vad? favorit? eh, jag gillar att se på hockey!
Helgdag - Julafton.
Årstid - alla årstider har sin charm, men jag gillar bara början på dem. utom vintern, den är alltid bra. så vintern kanske är en favorit?

HAR DU NÅGONSIN
Varit kär - Man vet inte om man varit kär förrän man verkligen varit det, och jag vet ingenting, så förmodligen har jag aldrig varit det heller. (Svar: antagligen nej)
Blivit dissad - Ja
Skolkat - Nja? Jo, nånting kanske? Men aldrig så någon undrat var jag varit, aldrig från något viktigt eller utan att hitta på någon anledning
Sett en död människa - nej, och jag är livrädd för att göra det
Använt droger - Nej
Retats - Ja

 THIS OR THAT
Cider/Öl - öl
Pepsi/cola - inget av det, om det inte är till grogg, då är det okej
Kärlek/sex - ja tack
Jordgubbar/blåbär - Jordgubbar
Kött/veg - mat är gott, skit samma om det är kött i eller inte! men nej, jag är inte vegetarian.
Tv/film - vet inte, ser sällan på varken film eller tv
Gitarr/trummor - Gitarr
Adidas/Nike - vet inte
Kinesiskt/mexikanskt - vet inte
MTV/VH1 - Vet inte

SENAST
Du skrattade - tidigare idag när jag tittade på ett youtube-klipp
Du grät - Minns inte
Filmen du såg - Eh, nån amerikansk thriller som gick på tv i fredags
Tuggade tuggummi - ingen aning
Du drog ett skämt - minns inte
Du sjöng en sång - minns inte, kanske nåt tidigare idag?
Du drack alkohol - ett par, tre glas vin igår
Du tog droger - aldrig
Du sov tillsammans med någon av det motsatta könet - I.. fredags natt? nåt sånt, alltså för en dryg vecka sen. förra helgen i alla fall
Du sov tillsammans med någon av samma kön - det minns jag inte, sist jag sov hos marielle? nej, då sov jag nog där ensam? äh, jag minns inte
Du bakade - jag bakade bröd någon gång i somras. annars var det på ålsta, där bakade vi ibland. :)

Som sagt, jag är kass på det här med bilder på bloggen. Igår var jag dock ute och fotade en del, det var väldigt fint väder! Men, tyvärr, så är jag inte riktigt kompis med Photoshop idag, så inget blir riktigt som jag vill. Det innebär att jag inte bjuder på bilder idag. Eller, inte mer än en som är som ett smakprov. Vinkeln är lite konstig, men det är blommor vid vårt herbre. Det är egentligen en hängpelargon, men vi (läs: mamma) har låtit den klättra. Jag avskyr pelargoner, det är den värsta blomman som finns, men just den här var ändå ganska fin.




För övrigt ramlade jag på ett tak när jag var ute och fotade igår. Jag slog i benet, men det läskigaste var att jag slog i kameran också. Hade det inte varit för att jag hade motljusskyddet på, som ramlade av när jag slog i den, vågar jag inte tänka på vad som kunnat hända!

Den här låten är verkligen galet bra, och videon likaså!

Jag var en given vinnare i Boggle. Som sagt, jag är bra på det spelet! Jag hade 63 poäng, mamma kom tvåa med 28 och farmor hade 16. Pappa räknade inte sina, men han hade nog på't ungefär som mamma.. Hah, nåt ska man ju vara bra på!

Förresten, visst är det fint?
Jag gillar det där med att "om miljömedvetenhet blir inne kan det också bli ute".

Min farmor är här och om 35 minuter ska jag gå hem och spela Boggle med henne och mamma och kanske pappa. Galet skoj spel, det där. Och jag är bra på det (det är ju sånt som gör spel roliga)! Men just nu håller mamma & farmor på att fixa med massa chilifrukter. Starka och goda, mamma ska väl lägga in dem eller så så vi har i vinter.
Idag har jag & pappa lagat middag, mumsig kycklinggryta! Jag och pappa är duktiga tillsammans, samspelta. Pappa fick välja musik till matlagningen, tog en öl och hällde upp vin till mig. Det blev Emil Jensen först och därefter Norrlåtar. Jag hade egentligen velat lägga in Norrlåtars Känslans Partisan här under, men den fanns inte på Youtube. Någon som hört den? Riktigt bra låt, en såndär som jag minns från när jag var liten. Jag tycker mycket om mycket musik som pappa lyssnade på när jag var liten. Varför skulle jag annars gilla Simon & Garfunkel så mycket?
I alla fall, jag hittade inte Känslans partisan, men efter middagen satte pappa istället på Don McLean, så jag bjuder på min favoritlåt med honom. Synd att så många förknippar den här låten med Madonna bara, jag menar den var ju superbra långt innan hon kom på att spela in den! Även den här är en sån låt som pappa lyssnat på sen jag var liten och som jag alltid gillat. Konstigt nog är det den enda jag egentligen kan minnas av Don McLean, men den är ju bra i vilket fall!





För övrigt har jag druckit 5 koppar kaffe idag och 3-4 glas vin, så jag kommer nog vara pigg länge (särskilt med tanke på att jag vaknade typ 11 idag)!

På mitt favoritforum, där jag hänger alldeles för sällan nu för tiden (som alla andra medlemmar där), hittade jag den här. Det är en galen lycka. Galet fint, jag vill. Nu ska jag beställa biljetter till Nöjesfabriken i oktober. Men det blir aldrig samma sak längre, det är inte som då. Men nog är det ändå det finaste jag vet!

Jag vill förresten redan börja planera, jag vill planera vad jag ska göra nästa helg, har någon något tips på något kul som händer någonstans? Jag har inget problem med att spendera pengar eller åka en bit, jag vill bara ha något att göra, eftersom hela den här helgen kommer spenderas hemma.
Någon som vill ha besök? Eller någon som vet något spännande man kan åka och titta på? Någon som vill ses eller hitta på något? Någon som har någon annan idé? Så länge det är inom norden och jag inte behöver med än fre-sön är det hur lugnt som helst.

Nu tänker jag sätta mig och vänta på att förslagen ska hagla in, och kom ihåg att alla förslag är bra förslag, jag kommer överväga allt noggrannt!

Det blir nog en slapp lördag idag, min farmor ska komma hit och hon är söt. Pappa och jag ska laga kycklinggryta, det är gott. Jag har rakat benen också, de är lena. Jag har till och med filat fötterna, så lite duktig har jag nog varit ändå. Det har varit studiebesök här idag också, folk från Karlstads Universitet. Jag drack kaffe med dem, det var trevligt.
För övrigt är det väldigt fint väder idag, jag ska nog låta internet bli lidande och gå ut ett tag, promenad är trevligt, har jag hört!

Ikväll spelar De Lyckliga Kompisarna på Nöjesfabriken i Karlstad, och jag kommer inte att närvara. Jag borde, men sjukdom och annat säger nej. Jag orkar inte och dessutom är ändå biljetterna slutsålda!
Men jag har flera lyckliga kompisar som ska dit. Jag är glad för deras skull men önskar att jag vore med, jag vill röja!

Susanna skrev:
jag lovar. jag ska röja för dig som om vi vore på ankan ;)

och det vill inte säga lite! Jag vill också se DLK, jag vill också röja som om jag vore på ankan, jag vill också bli full och ha skoj.
Men nu får jag nöja mig med att se på den här vidoen - nu är det dags! ;)





Världen befolkas av mig,
mig och mig och mig, bara mig och min mamma!
Vi kan ta för oss precis som vi vill,
vem som kommer efter oss
det gör detsamma, eller hur?

Ja, Egon är också en riktig hit! Men inget slår Hockeyfrilla!

Justja, bloggkoll var det, ja! Jag har nog börjat förstå grejen, så passa på att börja följa min blogg med bloggkoll! Länk finns till höger!

Du har nu plats 78 i kön, tack för att du väntar.

Det är inte för inte man känner sig lite modfälld när man ringer banken. Jag sitter nu i telefonkö och väntar, ska fråga om en liten struntgrej egentligen..

-

Blindtarmsbekymmer del 63

Jag gjorde ett nytt tappert försök att ringa Tyskland idag. Jag tänkte att det får bära eller brista, pratade på knagglig tyska "sprechen sie English?" - scaret var självklart nej. Jag fick fortsätta låtsas att tyska var min grej och det tog typ 5 min att förklara att jag behövde ett IBAN-nummer för att kunna betala min räkning. Hon frågade en hel del hit & dit, jag förstod inte så mycket, minsann!

(nu kom jag fram till banken)

Alltså, jag ringde till tyska försäkringskassan och bad om IBAN-nummer på tyska, nemas problemas - jag fick numret! Dessutom babblade mannen (som jag lyckats bli kopplad till efter att jag förklarat massa, men jag slapp i alla fall förklara för honom igen, han var mannen med kollen) om ett BICnummer. "jaja", tänkte jag och fattade inte vad han sa (de tyska koderna för att läsa bokstäver, nivet svenskans A som i Anders & E som i Erik, är typ Nordpolen och Freidrich och jag hade noll chans att hänga med!).
Jag gick in på min internetbank, lycklig över att ha ett IBAN-nummer som förhoppningsvis skulle fungera den här gången. Och javisst, IBAN-numret fungerade! Men så var det ju det där med BICnumret. ATTANS! Jag hade ju ett nedskrivet sen sist vi ringde tyskland, och jag tyckte allt att han sa ungefär det som stod där, så jag testade med det. Men ICKE! Nej, här funkar ingenting, vilket resulterade i att jag ringde internetbankens kundtjänst och frågade en trevlig, svensk, man om hur jag lättast skulle få tag på BICnumret. Han sa att jag skulle ringa Tyskland igen.
Sagt och gjort, men den här gången orkade jag helt enkelt inte ringa försäkringskassan (AOK Bayern Die Gesundheitskasse), utan valde att försöka ringa banken istället. Banken, som på min faktura heter Postbank München. Jag sökte på internet och hittade ett nummer som jag, glad i hågen, ringde. Där svarade en kvinna och jag testade igen och frågade om hon pratade engelska, och HALLELUJA, success! Kvinnan pratade lite knagglig engelska och jag berättade om mitt ärende, hon svarade att jag hade ringt till typ företagsbanken och alltså kunde hon inte hjälpa mig. Men hon gav mig i alla fall ett nummer till privatavdelningen.
Jag ringde dit och fick prata med en trevlig man, som även han kunde engelska (Postbank München, jag älskar er!). Han gav mig BIC-numret och så var det inte så mycket mer med det. Tillbaka till internetbanken, tillbaka till min betalning. Fungeare BIC-numret? NEJ! Jag gav upp för idag, så ni lär få höra mer om mina blindtarms-betalningsbekymmer!


-

Okej, nu pratade jag med banken igen, dock telefonbanken den här gången och det hade ingenting med min tyska blindtarm att göra utan det handlade om några kortbetalningar som inte dragits. Men till saken, jag kan inte förstå att varje gång man pratar med banken frågar de om sparande av olika former. Konversationen mellan kvinnan idag och mig var som följer:
- jag ser ju att du har flera sparkonton, ett fondkonto och ett framtidskonto.
- jaaa?
- ja, du sätter inte undan något på dem?
- nej, inte regelbundet
- du vet att det är bra att ha, man kan sätta in lite varje månad. 100 kronor mindre i månaden är inte så mycket, men det blir mycket pengar!
- ja, men jag är inte intresserad just nu.
- men jag kan lägga in att du ska börja senare, i vinter eller efter nyår.
- nej, jag ska tänka på det först.

okej, jag var inte så rak och enkel, de har en förmåga att snärja en, de där bank-människorna! men jag lyckades i alla fall säga nej.
sist jag var på banken, för typ 3-4 veckor sedan, frågade kvinnan jag pratade med då om jag ville börja pensionsspara. bah, jag vill inte spara några pengar alls på något annat sätt än mitt eget, så det så! sluta tjata, jag är ung. jag vill inte bli vuxen nu, jag vill ha mina pengar själv, nu, inte om 45 år!

Det var allt från mig och banken för idag, återkom gärna för uppdateringar.

Det här är min första hela kväll hemma den här veckan, första kvällen hemma sen jag började jobba. Jag har tråkigt, jag fördriver tid men har redan läst typ 10 gånger så många bloggar som jag brukar orka på en dag. Jag har lagt till galet många som jag "prenumererar" på i bloggkoll, undrar om jag kommer orka eller om det bara är stundens hetta..

För övrigt kan jag berätta att jag aldrig kör så lagligt som när jag har "cruisern" på. Man har ju knappast samvete att ställa in bilen på att automatiskt köra för fort! Och det blir ju inte att man "råkar" köra lite fortare och fortare eller så. Det är inte heller som att man omedvetet trycker lite extra på gasen för att man har en bil bakom sig. Dessutom bromsar jag mycket mindre och det blir ju en galet jämn hastighet, miljövänligt som tusan! Jag gillar funktionen! Nu fattas det bara att kombinera det med automatisk växellåda så är bilen fulländad (synd att en bil jag kör ibland har det ena och en annan det andra)!
Något annat som jag tycker skulle vara rätt nice vore om man la in nån slags magnetism eller något i färgen på kanten av vägen (jag minns inte vad linjerna heter, vafan), då kunde man ha en sensor i bilen som kände hur långt det var till vägkanten och alltid låg en viss bit ifrån kanten. Då behövde man inte styra heller, härligt va? Jag skulle vilja ha en bil som går av sig själv, haha! Fast egentligen tycker jag ju om att köra bil, jag är bara rätt lat..
Förresten, det var ju inte det det handlade om utan om laglydighet! Något annat som får mig att köra som man bör är när jag ligger bakom en annan bil, jag älskar att ligga bakom andra bilar (är det något fel på mig?), det är roligare, att ha någon att följa efter, att ha någon att mäta avståndet till (jag räknar jätteofta sekunderna), att ha någon att störa med lyktorna i backspegeln när det är mörkt. Men å andra sidan hatar jag att ha bilar bakom mig, det är jättejobbigt, antingen gasar jag massor, som om jag ville köra från dem, eller så kör jag långsamt, som för att få dem att köra om.
Igår när jag & pappa åkte hem från Karlstad körde jag både med cruisern och låg bakom en annan bil. Jag & pappa hade gissningslek om vart billen skulle, eller rättare sagt var den skulle svänga av. Ingen av oss hade rätt, pappa gissade på Deje och jag på Ransäter. Men den låg framför oss ända till Munkfors och svängde av mot Munkerud/Sunne, vid Statiol. Alltså kom ju jag i alla fall närmast (vilket jag glatt påpekade för pappa att jag skulle göra var den än skulle när vi hade åkt förbo Ransäter).
För övrigt kan jag ju passa på att be om ursäkt till bilen vi låg bakom igår, den mörka Mercedes som svängde av riksväg 62 vid Statiol i Munkfors klockan 21.20 (prick!), anledningen till att vi låg där och tryckte bakom dig igår var ju den att vi gissade på vart du skulle. Jag hade ju inte kunnat köra om, då hade vi aldrig fått veta vem som vann! Så jag hoppas att lyktorna i backspegeln inte störde dig allt för mycket (själv hatar jag sånt)!


Nu ska jag gå och se på Idol för att fördriva lite tid.

Trevligt, men jag började tröttna efter 4 minuter. Vad tycker ni?

Jag är kass, eller jag har blivit det på sista tiden. Kass på att komma upp på morgonen. Imorse var jag vaken vid 7.20, men nästa gång jag tittade på klockan (och trodde det gått en kvart eller så) var den 8.40. Jag som hade tänkt börja jobba 8. Bah, jag måste skärpa till mig!
Jag ska nog vara hemma hela helgen, för övrigt. Krya till mig och ta det lugnt. Fixa lite jobbgrejer jag har kvar med Torfolks hemsida och sånt där..

För övrigt lyckades jag äntligen få det mobila bredbandet att fungera igår, på tredje datorn jag testat med. Bah! Men så hade jag inte någon pin-kod till simkortet som satt i, så jag lånade pappas simkort till mobilen. Men det vågar jag nog inte göra så mycket, kan ju bli dyrt, jag har ingen aning om kostnad för sånt!

Jag skrev ett sms till Olof inatt, det löd:
"Jag slogs av en väldigt absurd tanke! Eller självinsikt, kanske man ska kalla det... Jag kom på att jag alltid, sen jag var tillsammans med Jocke, har försökt återskapa känslan av att vara med honom med alla killar jag träffat. Jag vill ligga på samma sätt som vi alltid gjorde, men jag har aldrig insett att det har med honom att göra. Det har bara aldrig blivit samma sak, inte lika mysigt! Jag har trott att jag bara gillar att ligga så helt enkelt, men antagligen var det bara min & Jockes grej. Det kommer aldrig kunna bli samma sak med någon annan! Vilken hemsk insikt!"

Detta var en reaktion på en tanke jag hade, en tanke jag skrev ner i en liten bok jag har liggandes bredvid sängen, där jag ibland skriver ner olika tankar. Det där är väl egentligen en sammanfattning av allt jag skrev, men det blir mer emotionellt när man skriver det för hand och inte ska begränsa sig i ett (fyra) sms, så jag tar det också!


17/9 -08 01.20
Minnen fungerar konstigt, när de fortfarande är färska kan man fortfarande känna och leva sig in i minnena. Man ka n återskapa känslan man hade och nästan uppleva igen.
Men när ett minne börjar få några år på nacken är det en annan sak, då minna man mer som en utomstående observatör. Jag kom att tänka på tiden med Jocke & när jag tänker tillbaka och minns kan jag inte längre känna något. Jag bara ser framför mig; hur vi låg i soffan, alltid på samma sätt; hur vi alltid vände oss från varandra när vi skulle sova eller hur hemma jag var i hans kök. Vårt kök.
När jag tänker tillbaka har jag faktiskt till och med lite svårt att referera det till "när jag bodde med Jocke", det är hellre "när jag var tillsammans med Jocke". Varför vet jag inte, men det känns så avlägset, att jag skulle bott med honom, delat lägenhet med honom.
Ändå är det fina minnen jag har och det är lite trist att inte kunna känna hur det var utan mer minnas det som om jag var någon som råkade komma in genom dörren och fick syn på oss och vände i princip i samma stund, som för att inte störa.
Det kanske är det det är? Att jag inte vill störa mina minnen?

Ändå, ändå om jag vaknade med honom bredvid mig, med hans arm runt mig, med hans hand på mitt bröst (så som jag efter Jocke försökt få så många killar att ligga), känns det som att det skulle vara världens mest naturliga sak. Det skulle vara den mest naturliga känslan i världen, som om jag aldrig gjort annat.
Som om det fortfarande var vi.
Ändå kan jag inte säga att jag saknar det och jag saknar inte honom. Men det är fina minnen.

Jag är sjuk, mer sjuk igen. Så sjuk att jag inte gick till jobbet förrän 10.30 idag, trots att jag var pigg när Marielle ringde vid 6. Hon ringde för att säga hejdå, sötnosen. Nu är hon nog på Gran Canaria, eller i alla fall snart där!

Ikväll ska mina föräldrar ha en föreläsning på KAU, jag hade tänkt följa med och lyssna, men jag vet inte om jag orkar när jag är sjuk. Bättre att sova. Men det är väl några timmar kvar, så jag får se..
Nu är det jobb på g!

Jag har drabbats av någon slags Idol-hysteri. Fast bara i smyg, för jag tittat inte på det på TV utan kollar klipp på internet istället. Jag såg precis en rätt söt indie-grabb med indieknän. Det var nice. Var länge sen jag umgicks nåt särskilt med indie-folk. På senaste tiden är det ju bara pretto & stekare som är min grej..

Och för att göra Pelle glad igen kommer en bild till, jag är generös ikväll! Jag har ju klippt av halva håret, det har jag inte uppmärksammat på bloggen, trots att det är månader sen. Så här är kvällens ego. (Det blåa i mitt ansikte är mobilen som lyser)

Jag ringde Marielle, glad att fortfarande ha möjlighet att kunna höra hennes röst. Hon ska ringa mig innanhon går på flyget imorgon, vetskapen gör mig lycklig. Jag vill klamra mig fast i det lilla som jag har kvar av henne här. Än så länge kan jag i alla fall höra hennes röst, snart får jag ta till mailen när jag saknar henne.

My girl, my love, my heart! ♥

Hur använder ni ordet skräll?
Själv använder jag det som att man säger typ (jag citerar Helena): "Skräll att Marielle är med den snyggaste kiillen på festen", alltså med skräll som synonym till typiskt. Är det dialektalt? Jag använder det så, men jag har hört folk som använt ordet på flera andra sätt, med flera andra betydelser.
Hur använder du ordet skräll?

Dag ett i mit liv utan Marielle har börjat. Dag ett i saknaden. Men hon är fortfarande i Sverige, jag kan fortfarande ringa henne. Jag kommer ringa henne ikväll. När kommer jag kunna ringa henne nästa gång? När kommer jag få höra hennes röst igen?

Dag två på jobbet, det går bra och jag har sysslat mest med samma saker som igår. Alltså, inte mycket att skriva om. Jag jobbar på, helt enkelt.

Dag 23 (?) på den här evinnerliga förkylningen, det är jobbigt som bara den. Idag är det sämre igen, täppt i näsan och hemskt. Blir att sova tidigt ikväll, minsann!

"This is the original stereoversion of the no 1 hit of 1961."

De pratade om Joy Division på radion när jag åkte hem från Marielle och plötsligt känns den här låten superbra!

Jag kom precis hem från Marielle. Min älskade, älskade bästa vän, MIN Marielle! Vi sa hejdå, utan tårar och inte särskilt långdraget. Men båda låtsas som att vi kommer ses igen imorgon. Det känns inte som det är minst ett halvår tills vi ses nästa gång, som att det lika gärna skulle kunna vara två år tills vi ses igen. Men så är det, faktiskt. Det är hemskt, men sant. Jag kommer dö i vinter, vem ska lysa upp vintermörkret här i Värmland? Vad ska jag göra om dagarna? Helgerna? Jobbet och familjen kommer vara det enda jag har, när jag inte åker bort, till Karlstad eller hälsar på någon någon annan stans. Det kommer bli tomt och ensamt, jag kommer inte kunna ringa så fort det hänt något, jag kommer inte kunna berätta om varje känsla jag känner! Det känns hemskt.

Jag är kanske lite blödig och bladig ändå, men Marielle är bäst och hon åker från mig. Jag undrar när tårarna kommer, när jag inser att vi inte kommer ses imorgon eller i helgen!
Marielle, kom ihåg att du är världens bästa vän & jag finns alltid kvar här och väntar på dig!

Fortfarande på jobbet. Sitter och mailar afrikaner för fullt! Men det känns liksom som att jobbet är lite på lek, som att jag sitter här och bara hjälper till lite för att det är mycket. Som jag gjort förut, när jag hjälpt dem med diverse småsaker. Men nu är det inte så längre, nu är det anställning i över 5 månader. Varje dag, varje vecka (eller i alla fall 4 dagar i veckan nu i början och en hel del mer senare i slutet). Det är inget som jag bara gör idag och imorgon något annat. Nej, här kommer jag sitta och jobba. Jag ringer KB lite ibland och frågar om saker, han svarar och jag fixar. Men det känns som på lek, det känns inte som att jag jobbar, jag plockar ju bara lite fram och tillbaka i datorn, skickar ett mail, läser ett annat, skriver in lite grejer i ett dokument, går igenom ett annat dokument. Ja, det känns inte så verkligt, inte som att jag faktiskt har mailkontakt med folk, det känns mer som jag bara skriver lite på måfå och skickar iväg någonstans dit ingen kommer läsa det ändå. Inte för att jag inte gör det ordentligt, men det känns inte på riktigt.

För övrigt har jag kommit fram till att jag hädanefter ska börja klockan 8 på morgonen. Minsann. För sisådär halv 10 är det fika, och börjar man 9 kan man ju inte fika en halvtimme senare, och fika är ju nice! Dessutom känns det bra att börja tidigare och komma igång. Men sen får man väl se, jag ska satsa på det i början i alla fall. Och satsa på rätt långa dagar så det blir en ledig i veckan. Ja, till en början.

Klockan är sju minuter över nio, måndag morgon, det innebär också sju minuter in på min första arbetsdag på mitt nya jobb. Dock finns bara två personer, utöver mig, på plats på kontoret och av dessa är endast en (1!) anställd i samma företag som jag. Resten är puts väck, vad vet jag? Min introduktion vet jag inte när den blir av, det är väl bara att vänta här på bättre tider.
Dock är det inte fullt så dramatiskt som det låter, personen som ska introducera mig i saker är min extrammma och jag släntrade in på kontoret två minuter över nio med en smörgås i ena handen och datorn som numera är min jobbdator under andra armen. Datorn hade jag tagit hem över natten för att kolla några grejer, men lyckades inte installera det mobila bredbandet (inte på den här heller, det funkade inte på min egna dator heller, fast på den här kom jag längre!). Det, i princip, sista jag gjorde igår kväll var att gå hem till min extramamma och fråga henne vilken tid jag skulle vara på kontoret idag. Hon svarade nio, och här står jag nu.

Förhoppningsvis kommer hon snart!

Det är nu 7 månader sedan jag var i Tyskland och opererade bort min blindtarm, men fortfarande orsakar den mig problem. Nu vill tyskland ha betalt för att jag donerat min blindtarm till dem, jag skulle snarare säga att Sverige vill ha tillbaka sin blindtarm! Jag kanske ska leka hassan och ringa till random tysk och säga att Sverige kräver att få tillbaka sin blindtarm (Jag refererar till när Hassan ringer Norge och säger att Sverige kräver tillbaka sin dammsugare).
Problemet är det att jag som sagt ska betala nån sjukhusräkning eller något - inte vet jag - till tyska försäkringskassan. Eller, det i sig är väl inget väldigt problem, det är väl bara att betala.. Men, problemet ligger i att jag inte lyckas! Inte för allt smör i Småland lyckas jag få till den där betalningen.
Jag har:
- bett pappa betala, men han har misslyckats
- gått tillbanken för att betala, men de kunde inte göra det utan IBAN-nummer
- mailat tyskland för att få ett IBAN-nummer, men utan svar
- tänkt att jag inte orkat brytt mig mer, vilket resulterat i ännu en påminnelse
- fått en tysk vän att ringa tyskland och få ett IBAN-nummer
- försökt betala med IBAN-numret jag fått, men misslyckats
- försökt använda något BIC-nummer eller liknande
- ringt telefonservice för internetbanken och frågat vad som är fel på IBAN-numret

och nu står jag här och måste ringa tyskland igen för att kolla om det är någon siffra fel i det IBAN-nummer jag fått, för något är ju sannerligen fel. Jag vill bara bli av med skiten, men snart hamnar jag nog hos tyska kronofogden, då kommer Hitler och tar mig - läskigt!

Jag hamnade på Ankan med Marielle & Julia igår. Även Emil & Allan var med, Susanna var där och det mesta var rätt nice. Det här blev verkligen kvällens låt, i flera bemärkelser.

Jag blir bara lyckligare för varje låt jag hittar. Hur kan någon vara så fin och bra som hon?


(oj, den råkade vara 9 minuter, låten är inte ens 4. ha överseende med det)

Min Marielle ska på Ankan ikväll, utan mig! Det är hemskt svårt att tolerera, så nu funderar jag på alla möjligheter jag kan komma på att åka till stan och följa med till Ankan. Jag vill ju också med, jag vill också bli full med henne en sista gång, jag vill också hänga där vi alltid hänger! Ankan kommer ju inte bli samma sak utan Marielle, så varför ska hon dit utan mig? Nej, det är inte acceptabelt! Jag vill också. Jag ska försöka styra upp det här!

Jag upptäckte precis att, INGA av bilderna från helgen är i RAW, jag blev totalt superchockad. Jag som tänkte när jag rensade bland bilderna att "den här slänger jag inte, det är ju bara att fixa vitbalansen" och "den här är mörk, men det går att fixa i raw-konverteraren!".
Det jag vill komma fram till är att jag inte längre är så noga när jag fotar, för jag tänker alltid att jag kan fixa allt i raw-konverteraren. Men så kommer man till en punkt då man omedvetet bara fotat jpeg och blir helt handlingsförlamad. Jag fixar sällan så mycket i photoshop längre, jag nöjer mig med raw-konverteraren. Jag bryr mig aldrig om vitbalans och tycker inte att det gör något om bilder blir lite mörka. Jag känner mig som en kass fotograf och här kommer ett exempel.




Ja, jag antar att ni "get my point", så att säga.

Men samtidigt är ju grejen att många av de bilder jag tar är sånt som jag inte ska göra något särskilt med utan på sin höjd ladda upp på facebook, och hur jobbigt är det inte då om alla bilder är i RAW och man måste fixa dem. Har man jpeg-bilder kan man slänga upp de som är okej utan att ens öppna dem i PS, det är ju nice på sitt sätt. Det är hemskt vilket dilemma det här är och snart kommer jag säkert sitta där och alltid ta både RAW & jpeg på alla bilder. Igen. Det är hemskt, tar galet mycket plats. Men jag måste skärpa till mig och se till att komma på en sund lösning på detta.

Jag har för övrigt kommit på mig själv med att ha en hemskt tråkig blogg. Den finns där, jag uppdaterar sporadiskt - mest när jag inte har något bättre för mig.

Jag ska nog försöka börja skriva lite mer meningsfulla saker. Dessutom ska jag försöka bli bättre på att lägga upp bilder, jag är ju ändå intresserad av foto, så varför visar jag det inte?

Jag har haft världens bästa helg, med världens finaste människor. Världens finaste människor har kommit hem till mig och det gör mig otroligt lycklig att veta att de faktiskt gärna kommer tillbaka, trots att jag bor 100 mil ut i skogen!
Vi var 9 pers (plus Marielle på lördagen) som spenderade helgen här i de Värmländska skogarna och det var riktigt nice. Alla var superglada, Benjamin var fullast, sangrian var supergod, pajerna blev jättelyckade och allt var så bra det bara kunde bli.

Nu ska jag snart ner till Karlstad igen, men snart kommer mitt liv gå lite mer på rutin, då kan jag skriva mer här. Just nu är det bara en enda röra. Marielle åker nästa onsdag och tills dess kanske saker blir lite som de blir, men därefter kommer jag vara hemma och jobba och sådär, då har jag tid att sakna den här fina helgen, då har jag tid att skriva här.

Men i alla fall, TACK!

Det är torsdag idag, första torsdagen i september och det innebär också första torsdagen på väldigt länge som det inte är någon gårdsbutik på Torfolk Gård. Det är på sitt sätt lite tomt, men samtidigt skönt. Det betyder också att det inte är så mycket jobb för mig. Jag hade, förvisso, sagt ifrån att jag inte ville jobba idag, men ändå. Och här sitter jag och jobbar i Skafferiet istället... Men det är bara en timme!
Nej, den här torsdagen ägnar jag åt annat, som sagt kommer Pillan & Anna! Det blir superskoj. Så snart Erika kommer tillbaka från lunchen åker jag ner till Karlstad, minsann! Jag har även varit hemma hos Hanna en stund, det var jättetrevligt och jag undrar hur många år sedan det kan vara sen jag sist var där! En hel evighet, kändes det som. Men det var jättetrevligt att ses och prata en stund, särskilt nu när hon ska åka iväg är det roligt att ha fått säga hejdå. Hanna är en sån som känns som hon alltid kommer finnas där, även om det var väldigt länge sen vi umgicks mycket. Vi känner ändå varandra väl fortfarande och vi har alltid roligt tillsammans. Tänk att jag har kännt henne sen hon var sisådär 2 dagar gammal, det är lite overkligt på något sätt. Och nu drar hon till Australien! Värst vad saker förändras!

Om ett dygn och två timmar har Pillan & Anna anlänt till Karlstad. Jag är superglad!

Förkylningen lever väl sitt eget liv, men jag är piggare än igår, så förhoppningsvis går det åt rätt håll, jag kan ju inte vara sjuk nu! Bilen är förhoppningsvis kirrad också, det är fel på tändningen, men Ove skulle fixa idag. Hade ju inte varit kul att inte få igång bilen ute på Bergvik eller så. Men förhoppningsvis kan han fixa det idag!
Ja, jag är riktigt på g! Imorgon kör vi på Ankan och i helgen blir det roligare än någonsin, det är ett som är säkert! :D

På lördagen berättade Per att the Hives skulle spela på Gröna Lund på söndagen och frågade om jag ville följa med. Självklart, sa jag som inte hade några planer alls! Sagt och gjort, jag & Per träffades på söndagen och begav oss till Grönan. Vi tog tillfället i akt och åkte en hel del också, skoj vare! Jag som inte åkt en karusell på jättelänge var glad som bara den! Vi åkte nog allt roligt man kunde åka, Gröna Lund ärju inte riktigt som Liseberg - där det finns hur mycket som helst! haha! Sen drack vi lite öl och åt varsin räkmacka, gott var det!

Anledningen till konserten var att Gröna Lund fyllde 125 år, så det firades rejält. Konserten var någon slags överraskningskonsert, men jag vet inte hur länge det varit officiellt att det var Hives som skulle spela.
Konserten var galet bra, det var världens röj och riktig rock, minsann! Jag såg Hives senast 2005, och det var ju ett tag sedan. Då på Hultsfred och då var jag inte så väldigt intresserad av dem, egentligen. Men nu var det galet bra! Galet skoj! Folk var på topp och jag har aldrig varit med om bättre publik än på Gröna Lund (var samma sak när Håkan spelade för två år sedan)! Visst var det lite väl mycket ibland, men jag var nöjd och glad och kunde skriva upp ännu en konsert från helgen på listan över mina 5 bästa konserter!

När konserten var slut blev det fyrverkerier i massor! Jag älskar fyrverkerier!
Därefter följde jag med Per till Hagsätra och hälsade på Elin & Angelica. Det var jättetrevligt och roligt att se hur de bor.. Kul att träffa dem också eftersom de inte kommer i helgen! På plats fanns även Tommy, men han drog efter bara en kram och ett "hej"..

Skoj helg med massa bra musik och otroligt många fina människor!

På lördagen var jag rätt bakis, men mest huvudvärk.. Jag gick upp och satte mig på tåget och halvsov hela vägen. En timme innan jag var i Stockholm ringde Stefan och jag piggnade till, han pratade om att ses och sådär och jag blev pepp. Pepp på att träffa alla och pepp på Popaganda. Men mest av allt pepp på att se Bob Hund!

När jag kom till Stockholm åkte jag till lägenheten och dumpade mina grejer, träffade Valdemar och drog tillsammans med honom till festivalen. Vi kom dit lagom för att se Florence Valentin, som gjorde en bra spelning. Därefter träffade vi Niklas + flickvän & kompis, såg på Joel Alme tillsammans med dem, även det var riktigt bra! Sen drog vi för att äta. McD, och därefter tillbaka för att titta på konstsim! Det var inte så häftigt som jag hade trott, men visst var det rätt snyggt.. Sen ville jag ha öl, men det var jag visst ensam om, övriga ville se Radio Dept., men jag var inte jättesugen så jag satt kvar och hängde på sim-läktaren. Efter ett tag ringde Stefan och då var de på g. Jag träffade dem (Stefan, Thomas & kompisar) och vi såg på Laakso tillsammans. Det var också skoj, bra spelning! De andra hade intagit bra mycket mer alkohol än mig (som var helt nykter vid det här tillfället), så de var också lite mer röjiga. När de spelat klart ringde Stefan till Per som var i öltältet, jag var inte sen att joina. Därefter hängde jag med Per resten av kvällen, vi var i öltältet, åt mat och sen såg vi Familjen. Familjen var också bra, men lite småtråkiga faktiskt.

Efter Familjen blev det dock dags för kvällens höjdpunkt: Bob Hund! Det var galet mycket folk och galet röj! Jag hade superskoj och det är absolut en av de bästa konserterna jag varit på! Hur bra som helst! Jag hade skyhöga förväntningar och nog blev jag glad, så här finns inget att klaga på! Bäst var, utan tvekan, Allt på ett kort och En som stretar emot. De spelade två nya låtar, som även de var riktigt bra, men i övrigt var det bara gamla godingar! Härligt som bara den! Fart på publiken och total lycka!

När Bob Hund var slut var även Popaganda slut, jag & Per tänkte kolla vad grabbarna Forsberg med bihang hade för sig, Per ringde till Stefans mobil och där svarade en tjej som sa att mobilen var inlämnad i informationen. Vi gick dit och hämtade den och sen traskade vi vidare för att träffa gänget. Stefan blev lycklig över att vi hittat hans mobil! Det blev mat ännu en gång och sen träffade vi Benjamin, Frida & Isa. Vi promenerade runt ett tag på Söder, tänkte gå på Carmen, men de skulle strax stänga.. En kille hade en ukulele och gick runt och sjöng en låt om Sundsvall, vi promenerade Götgatan fram och tillbaka och till slut skulle några dra mot Hötorget och några hemåt, jag valde hemåt, och tydligen var det rätt val - nästan alla andra hade också gjort det, visade det sig.

Supertrevlig dag & kväll, skoj & galet bra musik!

Jag lever just nu i en väldigt svår balansgång, jag befinner mig på två nivåer, den första är Stekar-Lena & den andra är Pretto-Lena!

Stekar-Lena dricker champagne för 1500 kr på krogen och blir bjuden på restaurang av mormor. Stekar-Lena dissar att köpa alkohol på systembolaget och väljer att endast dricka ute istället, Stekar-Lena tycker om att bjuda och bryr sig inte om småpengar hit eller dit. Stekar-Lena har absolut inget problem med att göra av med pengar, hon lever efter filosofin att det man har gör man av med. Det här har jag & min bästa vän Marielle gemensamt, vi snålar inte. Dessutom börjar jag snart jobba, då blir det fina pengar, då blir det stekar-Lena, minsann.

Pretto-Lena dricker ekologiskt rödvin, hänger på Söder, går på snygga popkonserter med Bob Hund, tycker att kultur är viktigare än det mesta annat och går aldrig ut någon annan stans än på Glada Ankan. Pretto-Lena har väldigt bestämda åsikter, identifierar sig med DN's kulturbilaga, löser dess korsord i stort sett varje dag och är nöjd över att få jobba i ett konsultföretag som utvecklar ekologisk odling i U-länder.