Jag kunde inte sova inatt och skrev ett desperat och osammanhängande inlägg om hur mentalt labil och instabil jag är för tillfället. Hur jag behöver åka till Uganda för att reda ut mina känslor och om hur jag behöver förändring.

Men av någon anledning vägrade blogg.se publicera det och förmodligen var det kanske bara bra, jag kanske inte riktigt behöver visa min mest labila sida på bloggen. Det är väl därför jag bloggat så dåligt på sista tiden. Jag mår inte helt bra, och då har jag helt enkelt ingen lust.

Dock skrev jag också lite hoppfullt om att jag fyller 22 på tisdag och att det sägs vara det bästa året, så jag hoppas sannerligen att det blir lite förändring på tisdag! Blir det det så kanske det märks här i bloggen också, men tills vidare tänker jag nog fortstätta lysa med min frånvaro.

Okej, jag har varit hemma från Stockholm sen i söndags. Helgen förde med sig ett gigantiskt blåmärke, en otroligt mjuk och mysig klänning i ekologisk bomull från Granit som ger mig känslan av att gå runt i nattlinne på jobbet (och glöm då inte att jag dessutom går runt i tofflor), en nästan obefintlig blogglust samt ett återuppväckt beroende av Sex & the City. Och vet ni? Nu är det snart helg igen, det har jag firat med att sätta i mig sisådär 2,5 liter kaffe idag.

Nu är vi i Stockholm, gårdagskvällen bestod av soppa i Sollentuna och en sväng till kära gamla Marie Laveau som jag aldrig riktigt kan förstå varför vi går till, men varför byta ut ett gammalt beprövat koncept? Ja, så skoj är det inte där, och det säger jag varje gång. Nu ska vi dra ut på stan en sväng.

Okej, jag är på bra mycket bättre humör nu, jag har packat och jag har pratat massa med Sara. Det känns skönt att åka iväg lite, Stockholm lockar! Jag är sugen på det mesta just nu - åka, göra saker. Och så såg jag den här bilden som mamma lånade av mig härom dagen för att kanske använda i någon tidningsartikel och saknade sötaste grabbarna jag vet. Och det gjorde självklart att jag blev sugen på att åka till Östersund och hälsa på dem!

På tal om åkande är jag fortfarande sugen på att åka tillbaka till Uganda en sväng. Jag tror inte jag berättat det, men jag funderar på att åka en kort sväng, kanske två veckor eller tre någon gång så snart jag har råd. Dessutom verkar det bli en resa i april, när min bror fyller 30. Så det är ändå en hel del på gång.

På tal om smågrabbarna så blir det för övrigt en liten till som ränner runt här på gården snart! Jag vet inte om jag har berättat det heller, men jag ska bli faster i början av sommaren och det är ju hur roligt som helst!

Jag vet att det varit tyst från mitt håll på sista tiden, men tomheten inom mig skriker inte direkt efter att få blogga. Det känns nästan som att man skulle kunna ropa in i mitt öra och så ekar det. Min hjärna är totalt uppfylld av jobb och mitt eget liv känns som jag tar lite i andra hand. Men nu ska det bli ändring på det, för imorgon är jag ledig och åker till Stockholm över helgen. Ska bli härligt, och vad som återstår är bara att packa. Det förde mig in på mitt nästa problem: vinterjacka! Det finns ingenting (förutom kanske uppfräschning av håret) som jag behöver mer än en vinterjacka just nu. Därför är mina alternativ de två ovan.

Alternativ 1. Varm & skön och härlig. Dock inte något som jag lockas av att gå omkring i en stad med, särskilt inte om det vankas utgång med klackarna i taket - klackar & skidjacka är väl kanske inte bästa kombon? Plus är dock att jag kan ha en mysig halsduk till den!
Alternativ 2. Inte fullt så varm, men lite mer klackvänlig. Drar åt sig allt ludd som finns, så jag kan inte ha en luddig halsduk och därmed utesluts alla tjockare halsdukar jag äger och istället får det bli en halvvarm sjal. Plus är att den är skön och ganska snygg, minus är att jag måste sy i en knapp.


I övrigt lider jag av en annan sorts tystnad, idel tystnad från ett annat håll. Jag vill höra en röst, eller i alla fall ett par ord på skärmen hade suttit fint. Förmodligen kommer det, även om jag vet att jag orsakat lite irritation, men jag vill bli lugnad nu. Känna att allt är bra, att jag inte behöver undra mer.

Okej, jag inser att det är dags att ge upp. Kulorna ramlar ur granen och det är barr överallt. De nedersta grenarna ligger på golvet och granen är knappt fin längre ens. Så ja, imorgon får jag ge upp och inse att det är dags att städa ut julen. Jag ger upp, mina föräldrar och deras julfascism vinner. Jag får stänga in min julälskande sida och spara den långt där inne tills det är dags igen. Så, tack och hej för den här gången, älskade jul!

Okej, såhärva. Jag ska sluta tjata om hur förbannat kallt det är och inte skriva en enda temperatur i den här bloggen. Men jag var ute 25 minuter förut och det blev jag pigg av. Dessutom sov jag något alldeles underbart gott inatt och det gjorde mig lycklig trots att jag inte vaknade förrän mitt på dagen. Sen tog det mig ytterligare en timme innan jag tog mig upp och det var bara tack vare ett telefonsamtal, jag kunde bara inte ligga kvar efter det. Och jag undrar hur jag kunnat sakna den rösten så mycket, det är ju inte ens en vecka sen jag hörde den sist. För övrigt, det här med sovandet, jag har sovit kasst ända sen nyår och jag verkar inte alls vara ensam om det. Vad är det här? Är det någon ångest som liksom hör det nya året till? Eller kommer den bara när det är nytt decennium? Jag vet inte, men grubblat, vridit och vänt på mig har jag gjort hela nätterna. Så sömn i tolv timmar senaste natten var gudomligt! Imorgon är det jobb igen, två dagar och sen helg, det är inte riktigt klokt det här hur mycket helg det är! Det firar jag med ett glas vin ikväll och jag har redan lyckats spilla. Heja mig!

Ja okej, det var väl inte riktigt meningen att bara ta kort på brösten, men det är inte så lätt att ta kort på sig själv alltid. Faktiskt. Det här är min absoluta favoritoutfit för tillfället. Fast oftast brukar jag ha vanliga leggings och inte jeansleggings, men det var så fruktansvärt kallt och jag visste att jag skulle bege mig till tandläkaren och tänkte att jeansleggingsen kanske är något lite varmare. I alla fall, skjortan köpte jag för att ha i Uganda och de senaste två-tre månaderna har jag så gott som bott i den. Den är underbar och egentligen är det väl bara den som gör hela outfiten till en favorit. Jag varierar ju både leggingsen, vad jag har under och vilken kofta jag har över. Och det är inte alltid jag har ett skärp i midjan heller. Så, så var det med den saken. En grym skjorta från Cubus är det i alla fall.

Om jag tyckte det var kallt ute igår så är det inget mot vad det är idag, när jag gick upp imorse var det -27 grader och nu är det ytterligare en grad kallare. Ryktena säger att det kan gå neråt 40 minusgrader och det är ju helt jävla galet, kan man överleva sån kyla? Jag som inte ens har någon vinterjacka! Jag får hålla mig inne helt enkelt. Tandläkaren (jaja, hygenisten, men vad spelar det för roll egentligen? Det är ju inte som att man gör skillnad på när man ska till sjukhuset huruvida man ska till en doktor eller en sjuksköterska, och det är ju ungefär samma sak!) tog femton minuter av min tid och 580 av mina kronor. Utan att ens klaga på att jag sköter mina tänder dåligt, nej de var fina och rena och bara lite tandsten. Bah.

Det är vinter. Och det är ungefär allt som händer i mitt liv. Jag jobbar lite, jag sover konstiga tider, jag spenderar åtskilliga timmar vid datorn och förbannar de galet många minusgrader som är där ute. Just nu är de sisådär tjugotre. Jag sitter inne och gör allt jag kan för att slippa gå ut, de här bilderna tog jag när jag väntade på bussen för att åka till stan på nyårsafton. Det var ju i alla fall klart och soligt. Men kallt som bara den. Och det verkar inte som det vill ge sig heller, den där kylan. Dock går det ju i alla fall mot ljusare tider nu på rätt sida vintersolståndet och det glädjs jag mer än någonsin åt. Jag som brukar gilla vintern! Ja, den är ju fortfarande otroligt vacker, men så här kallt brukar det väl ändå inte vara?

Min familj är lite av julmarodörer, det blir lite jobbigt när jag är en sån extrem julfascist. Till exempel var planen att julgranen ska slängas ut redan imorgon, men nu har det skjutits upp lite, eftersom jag påpekade att den knappt ens barrar än.

Det är sisådär 20 minusgrader igen också, vi eldar för fullt för att hålla värmen och jag sitter med julklappstofflor på fötterna. Det är lördagkväll och jag är hemma på gården, snart behöver jag en utgång och stilla min abstinens. En helg i Stockholm borde planeras, där har jag ju inte varit sen september och det är sannerligen en evighet sen.

För övrigt hade jag en mysig nyårsafton, fast man kunde tro att vi var fyra pensionärer och inte brudar i tjugoårsåldern. Vi åt supergod mat, spelade spel och såg på film. Två filmer, och Marielle somnade i en timme eller så. Vi lyckades inte sätta i oss mer än en flaska bubbel och en halv flaska rödvin heller. Pensionärer var det va?