På väg tillbaka


Både jag och Håkan är på väg tillbaka, jag lovar att nu ska jag komma igång igen, och jag låter den här videon agera startskott.

När jag blir nyfiken står tiden still, då blir jag pigg och orkar lite till





I fredags var vi på Gröna Lund och såg på Bob Hund. Då såg det ut såhär! Bob Hund är ett grymt bra liveband, men jag tror att de har gått ur tiden lite, de som gillar dem är inte så unga längre och publiken var rätt lam. Det var lugnt och sansat i publiken hur mycket liv och fart det än var på scenen. Men bra var de och vi hade i alla fall skoj och körde på lite kändisspotting i publikhavet, lyckades se Carl-Einar Häckner, Thåström samt Johan Palm. Inte illa, va?

Bälgspel vid landsvägskanten


Kolla, Fredrik Wikingsson var på Dragspelsstämman igår. Det var inte jag. Dock var jag en sväng till Munkfors mitt på dagen, det var groteskt mycket folk, särskilt på Systembolaget. Och dragspelare på torget, det var fint. Däremot var jag där förra året. Då såg det ut såhär:




Rubylou Band




Igår uppträdde Rubylou Band, ett jazzband från Östersund, på Kulturbygden.
De var otroligt duktiga och riktigt roliga att se!

Saxat från Kulturbygdens hemsida:
"Rubylou startades 2009 som ett turnéprojekt på Birka Folkhögskola. Grundidén var att spela musik av Brian Blade, men då det började närma sig turné hade Rubylou inte bara samlat på sig musik av Esperanza Spalding och Joshua Redman utan även av Lars Jansson och The Beatles. Utöver det skriver också flera av bandmedlemmarna egen musik, och med ett band på sex kreativa musiker har det skapats ett aldeles eget sound. Bandet håller musiken öppen för nya idéer och försöker därmed utveckla musiken varje gång de spelar."

Norrländska skivsläpp och kulturprojekt


Bild lånad härifrån.


Jag är i Norrland och det fick mig så klart att tänka på att en av mina favoritnorrländskor ska släppa ett nytt album i höst. Har ni hört det? Annika Norlin släpper sitt andra album under namnet Säkert! den 15e september. Ska bli otroligt roligt att höra och hemskt spännande. Läs mer om det här eller här.


Norrland är förresten himla trevligt, fast det regnar en hel del. Vi har kokat linsgryta halva dagen och den ska tydligen ätas innan kvällens invigning. Invigningen av Kulturbygden, alltså. Ska bli himla skoj, hoppas vi på!

Bilmusik


Jag ska strax iväg på en plötsligt påkommen utflykt. Bilresa på sisådär fem timmar, så jag blir borta hela kvällen! Då måste man ha musik, såklart, och i min familj innebär bilmusik fina brudar och brunstiga gubbar. Så det ska vi höra på i bilen ikväll. Dessutom sa jag till pappa att jag inte åker med om jag inte får glass. Jag berättar mer om vad som hänt imorgon, men jobbar nog större delen av dagen, så förmodligen blir det framåt eftermiddagen.


Hoppas ni får en trevlig onsdagskväll, det känns lite sorgligt att jag inte hinner kolla senaste Glee, men då har jag i alla fall något att se fram emot imorgon!

You may say that I'm a dreamer, but I'm not the only one




Igår släpptes biljetterna till Håkan Hellströms konserter i höst. Jag har inte köpt någon, fast jag skulle gärna. De är inte slut än, men man kan ju undra hur länge det tar, vad tror ni? Jag har ärligt talat alldeles för lite koll på min framtid för att kunna bestämma mig just nu, men det vore så otroligt roligt att kunna köpa en biljett och veta att jag ska få se honom i höst.
Jag har för övrigt insett att alla konsertbilder jag har på Håkan är från 2005 och 2006 (om man ser på bilderna måste det varit hans vita period), konstigt med tanke på att jag sett honom bra många gånger under andra år också!

Ska ni se Håkan i höst?

Stumfilm




Vi kan kalla det hiphoptema? (Bob Hund i Göteborg i somras)

Jag kör på med musiknyhetstemat. Bob Hund släpper en EP den 19e maj. Det är jättesnart, om bara några dagar. Eller sisådär en vecka, rättare sagt. Skivan heter Stumfilm och innehåller fyra låtar. De ska ha lite spelningar här & var också. Läs mer här, vettja!

Vi var luft, luft och inget mera


Vet ni? Den 13e oktober släpper Håkan nytt. Vilken otroligt glädjande nyhet efter en hemsk dag! Bättre kunde det knappast bli! Skivan släpps exakt tio år efter Håkans debutskiva och härom dagen var det tio år sedan "Känn ingen sorg för mig Göteborg" släpptes som singel. Allt firas med att en skiva med alla Håkans singlar ska ges ut i juni. Skoj bara det, men ännu roligare att veta att det kommer en skiva med nytt också, bättre kan det knappast bli. Tack för att du räddade min dag, Håkan!

I'm with you my love


Okej, jag borde sluta posta musik som knappast någon av mina läsare gillar. Men här är en låt till som är en såndär som jag älskar i Uganda men inte kan förstå vad som är bra med när jag är hemma. Det här är i alla fall en av de största låtarna i Uganda just nu. Jag tror dock att de som gjort den är nigerianer.

Har jag rätt när jag tror att ni inte gillar den här typen av musik?

It will soon be 24. Oh! You’re so worth waiting for.

(Bild: google)

Jag har blivit totalt insnöad på den här bruden på sista tiden, jag vet inte hur stor andel av den musik som strömmar ur mina högtalare som kommer från henne, men mycket är det! Jag tror det började i Uganda, dagar när vi låg med min ipod (ja, ipodsex är det bästa sexet!) och jag spelade henne för Andy. Han föll hårt och blev ganska besatt, jag fastnade igen - för jag vet inte vilken gång i ordningen. Och nu är jag hemma, saknar honom och gör det bäst tillsammans med Annika.


Ni är inte vackrast i världen, världen är vackrast i er


Emil Jensen var lika fin som vanligt igår. Fint var det, och roligt och sorgligt och sådär. Föreställningen handlade till stor del om hans döda syster, så klart det blev lite sorgligt av och till. Men det var framför allt fint.
I alla fall, jag har sett Emil så många gånger nu att man liksom vet lite vad man har att förvänta sig. Även om det är nya saker och sådär, så vet man på ett ungefär hur det kommer bli, det är liksom alltid lika fint.


Förresten, Lily Allen ska visst komma till Peace & Love.
Och oj vad sugen jag blev, någon som hänger med?

Emil Jensen

Jag passerade sådär jättesnabbt genom Karlstad på vägen till Stockholm i fredags och på Drottninggatans affischpelare (som jag alltid tycker är himla intressant) fick jag syn på en affisch om att Emil Jensen ska komma och uppträda. Jag tänkte att jag skulle kolla upp det där, men glömde det lika fort. Men så slog det mig plötsligt idag, och jag mindes att det är imorgon det sker. Och snabbare gjort än sagt (eller hur var det där?) hade jag frågat mina föräldrar om de ville med och införskaffat biljetter.

Alltså: Emil Jensen imorgon på Arenan (i Bibliotekshuset) i Karlstad, 19.00.

When I get older, I will be stronger, They'll call me freedom just like a wavin' flag


Jag har nog aldrig sett på så mycket fotboll som jag gjorde under den här månaden i Uganda. Nu sitter jag här och lyssnar på årets VM-sång, om & om igen. Dock är versionen här ovan inte helt på engelska, men det är den enda jag kan hitta som har en vettig video. När vi hörde den i Uganda tvivlar jag på att det var så mycket spanska med.
Jag kan ju inte påstå att det här egentligen är min musiksmak, men på något sätt så förändras allt när jag kommer till Uganda. Där gillar jag helt annan musik än jag gör här hemma, alltså älskar jag den här låten när jag är där. Dessutom älskar jag fotbollshysterin där, men här hemma bryr jag mig inte över huvud taget. Det är lustigt det där.

Jag vill ha min tunga där du är, så nära att du blir våt

Tak vid Skanstull, utsikt från lägenheten jag alltid bor i när jag är i Stockholm.

Jag var ju, som bekant, i Stockholm i helgen. Det var några hektiska nätter och lata dagar, men jag tippar på att mest intressant att berätta om är Kents konsert i lördags. Eller, så hemskt intressant är det faktiskt inte, för konserten var rätt trist. Alltså, Kent är ju alltid Kent och Kent är ju alltid bra, men det var ändå lite segt och kom inte igång ordentligt förrän i sista låten. Grejen var väl den att de nästan uteslutande spelade nytt. Det där har man ju varit med om förr, band som är lite tråkiga live för att de inte spelar de gamla godingarna, men det var lite väl extremt den här gången! Det kändes som de spelade varenda låt från senaste skivan och knappt någonting äldre än Vapen & Ammunition. Så jag säger nja, lite sämre än jag hoppats på men ändå värt.

I övrigt hann vi med saker som att leka herren-på-täppan utanför Debaser vid tresnåret, dricka whiskeyshots i duschen hemma hos Lasse ännu någon timme senare, dansa till reggae på Strand, bli polare med en tysk, planera Prag-resa med två random killar, diskutera situationen för de homosexuella i Uganda samt hänga en sväng i Sollentuna.

Det känns som när vi kom hit till möjlighetens land




Bilder från Kents konsert i Karlstad 2005.

Jag lever sannerligen på impuls, och det blir nog bara värre och värre hela tiden! Jag har ingen aning om när jag senast såg Kent, det måste varit en hel evighet sen. Den senaste (och enda) Kent-konsert jag har bilder från är den här ovan och jag vet inte om jag sett dem sen dess, fast det borde jag väl gjort - eller? (Okej, jag kom precis på att jag såg dem på våren för två år sedan - även det i Karlstad.)

I alla fall, en facebookvän skrev idag om två Kent-biljetter hon ville sälja. Och den mest impulsiva delen av mig nappar på allt sådant (ja, även om det handlar om att hjälpa till med något brukar jag nappa), så jag frågade Sara om hon ville gå, vilket hon ville, och vips planerar vi att se Kent på Annexet den 27e februari!

When I was feeling down, you made that face you do, there is no one in the world that could replace you

Jag tror inte att jag någonsin tidigare i mitt liv saknat någon på det här sättet.
Och den här låten gör det inte lättare.

Klavertramp - 22 augusti







Det var totalgrymt igår, hur många fina artister som helst och grymt väder. Sola' i Karlsta' kan man allt lita på! Jag utsågs till festivalfotograf, så jag hade som uppgift att fota alla som uppträdde, vilket gjorde att jag faktiskt såg alla. Lite skillnad i jämförelse med vilken kass festivalare jag var på Way Out West! På bilderna är bland andra Ismael Ataria, Part of The Band och Mie! - alla riktigt grymma!

Mer Pelle och mindre Way Out West


Efter helgen i Göteborg var min kamera full av bilder på den här mannen, och som ni ser var det inte bara för att jag fotat honom utan han tycker själv att han är rätt snygg också!

I övrigt var jag en ganska dålig festivalare, jag hade inte med mig kameran alls och jag såg inte särskilt många konserter. Faktiskt är det så att jag enkelt kan räkna upp alla konserter nu på direkten och på lördagen såg jag endast Lily Allen, men hon var så bra att det känns som jag hade kunnat vara nöjd och tyckt det varit prisvärt om jag så bara hade sett henne på hela festivalen.

Jag hade dock med mig en liten Fisheyekamera som inte är digital, ska se till att scanna några bilder från den när jag framkallat dem! Tills dess lär ni få hålla till godo med Pelle!

It's as if the whole wide world is my stage



Bästaste Lily alltså. Jag är kär i henne, hon var så galet grym igår och jag vill se meeeer, igen! JA!

Jag sitter på tågstationen, åker hem om en timme, tittar på klipp från igår. Jag är inte hemma förrän ikväll, men lika glad för det är jag, för jag har ju Lily! Vilken höjdpunkt på helgen, alltså!

Tidigare inlägg