Är det konstigt att man längtar bort någon gång?




Himmel, alltså. Vilka bilder! De är Julias, från Malawi och stulna från Facebook.

Jag pratade med Julia på msn idag. Hon kom till Uganda imorse, hänger på vårt favorithostel, Red Chilli Hideaway, och verkar ha det bra. Och sen laddade hon upp över 100 bilder från Malawi som jag just suttit och tittat igenom. Det är väl inte konstigt att jag är avundsjuk och också vill till Afrika? Egentligen vill jag inte bara till Uganda, utan jag vill också resa runt, uppleva nya saker, se nya platser, träffa nya människor. Och så vidare.

Jag saknar Afrika så det nästan gör ont, men hoppas att en vecka i Stockholm kan avleda tankarna och få mig på bättre humör!

But you can't paint an elephant quite as good as she


Jag fortsätter med mina smycken från Uganda och tänkte att ni skulle få se en närbild på de jag använder mest, de med konturerna av Afrika. Är det inte snyggt hur de stansat in elefanter i dem?

Förresten, har ni någon aning om hur svårt det är att fota med macrofilter när man har kort skärpedjup och det blåser? Jag höll på att bli tokig och som ni ser var det bästa jag fick till den här där fokus ligger på det bakre örhänget.

(Låten)

Hello Africa, tell me how you're doin'


En del av den otroliga mängd örhängen jag köpt i Uganda. Jag har hur många som helst och man kan ju se ett tydligt mönster, vad gäller både färger, material och former. Jag tänkte för övrigt ta liknande bilder med andra sorters smycken, men armbanden var för tunga för snöret. De ramlade i golvet, ett gick sönder och jag tröttnade. Så idag blir det bara örhängen, mer kanske kommer en annan dag!

Favoriterna är för övrigt de längst ut till höger, med konturerna av
Afrika, samt de stora runda som är guldiga.

Jinja, the source of the Nile



Även utöver festande i Jinja är det verkligen stället man ska åka till om man vill uppleva saker i Uganda. Jag är lite besviken på mig själv på att jag fortfarande inte gjort raftingen och jag försöker lova mig själv att nästa gång jag åker till Jinja måste jag göra det. Därför tänkte jag att jag även lovar det här, så känns det inte som att jag bara lovat mig själv utan även som att jag lovat er. För rafting vill jag verkligen göra, åka gummiflotte nerför fallen måste väl vara skoj, visst? Utöver det kan man dessutom hoppa bungyjump samt dra på horse back safari, vilket vi gjorde sist. Jinja är verkligen ett härligt ställe, och utöver äventyrsdelarna är det som sagt ett grymt ställe för fest. Så jag lovar att jag kommer tillbaka och nästa gång ska rafting verkligen stå på schemat!

Easter in Jinja, baby





Bild 1. En del av gänget som drog till Jinja över påsk, Bild 2. Solnedgång över Nilen, Bild 3. Lyckas du klättra upp i kajaken som hänger i taket, hänga där och dricka en hel öl utan att spilla får du gratis drinkar hela kvällen. Jag testade inte ens, Bild 4. Jag & Andy - ja, det är han som är han.

Älskade, älskade vänner. Jag är hemma. Ja, jag kom hem redan i fredags, men energi, sociala förpliktelser, födelsedagsfirande och liknande har inte lämnat utrymme för bloggande förrän nu. I alla fall, jag är hemma, jag lever och mår fint (förutom en förkylning jag drock på mig en vecka innan jag åkte hem och som blivit värre de senaste dagarna). Uganda var grymt igen, och jag saknar det redan. Men i ärlighetens namn är det nog mest mannen där nere jag saknar.

I alla fall, under påsk var vi i Jinja, vid Nilens källa. Där var det fest hela helgen och där användes min kamera flitigt vilket resulterade i att batteriet tog slut och nästan alla bilder jag har är därifrån. Vi tältade vid Bujagali Falls, tittade på rafting-folk (nej, jag har fortfarande inte gjort det. Bättre lycka nästa gång), och drack öl. Många öl. Det var otroligt trevligt och roligt.

Kampala i slutet på mars





Bild 1. Jag & Andy på Obama's Kabalagala - baren han är delägare i, Bild 2. Öl, öl & öl. Jag dricker dock bara Club (mitten), Bild 3. Centenary Park, Bild 4. Jag just nu.

Fortfaranda - allt är grymt. Jag har inte så mkt att säga egentligen, men antar att ni vill höra att jag lever. Och det gör jag ju. Vi har bokat tält i Jinja, alldeles vid vattenfallen, under påsk, för 24 personer. Kan nog bli en skoj helg! Fast jag måste ju påstå att varje helg här är skoj. I fredags hade jag roligare på Iguana än jag haft på länge, igår var vi slitna och hängde hemma med True Blood. Ja, jag har fått Andy att bli besatt av True Blood, så jag kollar igenom allt igen.
Saker är som de ska, vi tar det mest lugnt, hänger med "the boys" och sådär. Men som sagt, inte mycket nytt under himlen. Hur är allt hemma?

Everything's just wonderful, I'm having the time of my life

Okej, såhärva. Jag vet, ni kommer hata mig. MEN, jag har glömt laddaren till min kamera hemma och batteriet är nästan slut. Det är jättetråkigt, jag vet. Men jag kanske försöker hitta nånstans att ladda, får se hur det går.
I alla fall, just nu sitter jag på ett internetcafe, så bilder över huvud taget är lite svårt.

Sen sist har jag gjort en himla massa, men framför allt har jag varit i Masaka och hälsat på dem på skolan. Nivet, den jag & Julia var volontärer på förra hösten. Jag kom tillbaka till Kampala från Masaka idag.

Det har varit riots här igen, varför ska jag alltid komma till Kampala lagom till oroligheterna? I alla fall, en stor gravplats för kungar har bränts ner, tror det var i torsdags eller så.

På vägen till Masaka i söndags såg vi en man bli slagen av en annan man med en stor träpåle. Det var många som tittade på men ingen som gjorde något trots att man kunde se att mannen skulle bli ihjälslagen. Han var full av blod och gjorde allt för att skydda sig med armarna. Vi tänkte att han måste gjort något väldigt hemskt eftersom ingen ingrep. På vägen tillbaka idag frågade vi, tydligen had mannen stulit en boda boda (motorcykel) och när polisen kom levde han men dog snart därefter.

Så nog händer det grejer här alltid. Men jag mår jättebra och bara så ni vet så är jag officiellt med pojkvän nu för tiden (se bild nedan).
Hoppas allt är bra hemma, nu ska jag snart på bio.

Hänger i en soffa, gillar Kampala

Det här är var jag är just nu. I en soffa i en park.

Jag är i Uganda och livet är grymt.
Great, så att säga. Fast nästan så man önskar att det skulle regna lite! Nivet, jag sa ju att jag skulle åka från soliga Sverige till ett regnigt Kampala. Så blev det inte, jag tog med mig solen och har inte sett en regndroppe sen jag kom hit i torsdags! Skulle tippa på att det legat runt 35° varje dag!
I övrigt kan jag informera om att jag inte har suttit på en Boda Boda (motorcykeltaxi) en enda gång samt att jag har ätit mer matoke (bananmos) på de här dagarna än jag gjorde på hela tiden förra gången!

Jag har knappt tagit några bilder än och jag har än mindre laddat in dem i datorn. Så jag hoppas ni kan ursäkta den första uppdateringen med bara några bilder från Photo Booth, ok?

Hoppas allt är lika bra hemma som det är här!

You have your sweet dreams my darling, I've got a head full of stories I won't tell

Barn på skolan i Uganda.

Jag vet att det varit lite tyst här idag, men jag har haft fullt upp med att tänka på Uganda. Ja, för själva packandet tog väl inte mer än någon timme. Man kan väl undra lite vad jag gjort idag egentligen, men när jag tänker på saken så skulle jag vilja säga att vad jag gjort är att svara på kommentarer. Vad hände? Vart kom alla från? Hur hittade ni hit egentligen?
Nu har jag i vilket fall som helst lugnat ner Ugandanerverna (äh, vem försöker jag lura? jag är inte nervös alls, resfeber är bluff och förresten känns det ungefär som jag ska till Stockholm över helgen eller nåt), druckit en kopp te och fixat klart allt.


Förresten blir det nog lite lugnare här ett tag nu, imorgon kommer jag inte ha så mycket internet förrän på kvällen och på onsdag åker jag ju faktiskt. Till Uganda. På onsdag åker jag till Uganda, för att berätta historier i sängen och fundera på huruvida jag ska satsa på mannen som väntar där. Och såklart för att njuta av Afrika, träffa massa vänner och sådär. På fredag ska vi fira St Patricks Day på Bubbles (O'learys) med irländska liveband. Det blir fint, men längre än så sträcker sig inte planerna. Inte över huvud taget, och det känns underbart!




I alla fall, det var många som ville säga sitt om skorna i inlägget nedanför och då antar jag ju att ni kanske är nyfikna på resultatet också. Det blev såhär:

Skor nr 5. Converse - 13 röster
Skor nr 8. Seglarskor - 12 röster
Skor nr 1. Sandaler med kilklack - 11 röster
Skor nr 4. Gladiatorsandaler - 7 röster

Det var alltså de fyra i toppen och jag lovar, jag gör som ni vill, så dessa fyra är de som får hänga med mig till Uganda!

Somliga går med trasiga skor, säg vad beror det på?


Alltså, jag förstår ju också att jag inte kan ta med alla skor jag äger för en månad i Uganda. Jag har gjort ett urval och följande är nominerade:

1. Sandaler med kilklack, snygga och bra för utgång, förmodligen mindre bra vid regn.
2. Tygsandaler med kilklack, grymt sköna att gå i, blir lätt skitiga, inte bra vid regn.
3. Fred Perry, fodrade skor. Otroligt bekväma, ingådda. Funkar vid regn, kanske lite för varma.
4. Gladiatorsandaler, grymma i värmen, mindre grymma vid regn. Färgar av sig.
5. Halvtrasiga Converse, praktiska så länge det inte är sjöblött. Kan slängas vid hemresa.
6. Pippikängor, används flitigt här hemma, förmodligen lagom varma vid lite blötare väder.
7. Träskor i sandalmodell, funkar även vid lätt regn, bekväma, dock lite rädd om dem.
8. Seglarskor i tyg. Skönt med skor som inte behöver knytas eller knäppas.

Så, vilka tycker ni att jag ska ta med mig? Rösta gärna på fler par, men max tre!
Omröstningen pågår fram till imorgon eftermiddag någon gång, då jag måste packa färdigt.

I didn't know where this was going when you kissed me

Bilder lånade från den här sidan på Facebook.
Bild 1: Utkanten av Kampala tidigare i veckan, Bild 2: Folk som gräver efter kroppar efter översvämningen i östra Uganda tidigare i veckan, Bild 3: Kistor, vars tillverkare är en av de grupper som tjänar pengar på förödelsen - priset har tredubblats!


På onsdag åker jag till Uganda.


Uganda, där "Minst 80 människor dog och 400 saknas efter att ett jordskred som orsakats av häftiga skyfall svept bort hela byar". Citerat från DN. Läs även här och här. Man räknar med mer liknande händelser och folk evakueras från området (läs här). Detta hände i öst, jag ska bara till Kampala så ni behöver inte vara oroliga.

Uganda, där man nyligen infört en ny lag som innebär dödsstraff för homosexualitet. Fritt översatt från den här artikeln: Länder som skänker bistånd, däribland USA, kräver att Ugandas regering droppar den föreslagna lagen, eftersom den strider mot de mänskliga rättigheterna. Ugandas minister för etik och integritet sa nyligen 'Homosexuella kan glömma mänskliga rättigheter.' Jag är inte homosexuell, så för min del är det inget att oroa sig för.

Uganda, där vissa områden är så torra att det inte går att odla någonting, där WFP (World Food Programme) delar ut mat och där folket inte har någonting att göra, så för att få mer mat till sin familj skaffar de fler barn. Det är deras enda sysselsättning. Men oroa er inte, jag stannar i områden där det finns mat, och jag lovar att använda kondom.

Uganda, landet som är så korrupt att man vet att man kan betala sig ur de flesta problem men där man snarare blir rädd när man ser poliser än känner sig trygg. Men oroa er inte, jag har nog råd att betala mig ur de flesta problemen.

Julia, jag & Afrika


Man blir visst lite påverkad av det här med att resa omkring så mycket, inte nog med att jag har tre plånböcker, jag äger dessutom kontanter i sex olika valutor, här ovan ser ni alltså:

90 Euro = 877 Svenska Kronor
100 Amerikanska Dollar = 719 Svenska Kronor
300 CongoFranc = 2 Svenska Kronor
1000 Rwandiska Franc = 12 Svenska Kronor
202 000 Ugandashilling = 706 Svenska Kronor
1291 Svenska kronor
Vilket ugör en summa på 3607 Kr (eller 1 025 760 Ugandashilling)

I morse drog min bästa afrikakompanjon söderut, utan mig. Senast jag hörde något var hon i Förenade Arabemiraten och drack vin med en belgisk gubbe på 75 år. Jag saknar redan Julia (jag menar, vi tog ju vår relation ett steg vidare så sent som i fredags natt när vi duschade tillsammans), och är dessutom lite orolig. Lite mammigt orolig sådär. Hon är för övrigt på väg till Sydafrika, Kapstaden är destinationen. Och själv åker jag till Uganda om en vecka!

Hey, I've got nothing to do today but smile.


Jag skulle kunna boka den här biljetten i sömnen, så många gånger har jag tittat på den. Förmodligen kommer jag ha köpt den innan den här dagen är slut, jag är alldeles för rädd för att något ska komma i vägen eller för att priset ska gå upp, så det vore otroligt skönt att ha det bokat!

Det är sommar i en sekund och jag minns varenda stund när vi gick till havet för kärlekens skull








Bild 1: Gaba Road, Kampala, Bild 2: Julia på en boda på väg mot stan från Kabalagala, Bild 3: Fotbollsplan vid Buganda Road, Bild 4: På väg till Moses workshop i Kampala, Bild 5: Barn i en minibuss under en av alla våra oändliga resor, Bild 6: Utsikt över Nilen, Jinja, Bild 7: På vägen från gorillorna i sydvästra Uganda.


Okej, jag har bestämt mig. Jag åker tillbaka till Uganda i mars. Hur kan man inte sakna stället när man ser bilder som de ovan? Hur kan man inte vilja åka dit hellre än något annat? Jag har bestämt mig för att åka tillbaka, förmodligen köper jag en ombokningsbar biljett som jag kan åka hem på när som helst inom två månader efter avresa.

Jag ska vara ärlig, det här handlar inte så mycket om Uganda som det handlar om kärlek. Jag har alltid varit världens kärlekspessimist, jag har aldrig trott på kärleken, sällan på förhållanden heller, för den delen. Men även jag ska väl falla dit någon gång, och det råkade hända i Uganda. Jag föll pladask och erkänner mig nu förälskad, och jag vet att det är på riktigt och jag vet att jag gör rätt som åker dit och träffar honom. Sen vad det leder till har jag ingen aning, men jag behöver det för att orka fortsätta.

Jag velade väldigt mycket idag, tvekade fram och tillbaka. Det känns ju lite löjligt att åka tillbaka, för några veckor, så snart efter en tremånadersvistelse där, men behövs det så behövs det. Jag har diskuterat med familj och vänner och fått det stöd jag behöver och alla är överens om att det här är det bästa.

Och jag kan berätta för er att det här beslutet gör mig otroligt lycklig.

How the months are drifting away







Bild 1 & 2: Ssese Islands, Bild 3 - 6: Lake Bunyonyi.

Julia uppmärksammade mig på ett det idag är en månad sedan vi kom hem från Uganda. En månad, jag fick nästan en chock. Det innebär två månader sedan vi var i Kongo och cirka tre månader sedan vi lämnade skolan i Masaka. Det innebär även fyra månader sedan vi lämnade Sverige för att åka mot sydligare breddgrader. Och ojoj, vad fort dessa fyra månader har gått. Fast den senaste månaden kan nog vara både den längsta och den kortaste i mitt liv. Det känns fortfarande konstigt, och lite fel, att vara hemma i Sverige, och jag kan inte för mitt liv förstå att Uganda och livet där är en hel månad bort.

För att fira, om man nu kan kalla det det, bjuder jag på några bilder från två av våra rekreationssemestrar. När vi hade fått ett par öl för mycket och nog av stadslivet för ett tag tog vi oss ut till en ö i Viktoriasjön och njöt av värme och sol. Lake Bunyonyi tog vi på vägen tillbaka efter gorillor, Rwanda och Kongo. Det är den enda sjön i Uganda som är garanterat fri från Bilharzia, så vi passade på att bada och bada och bada lite till innan vi åkte tillbaka till festerna i Kampala.

Och så firar jag lite med den här fina gamla låten.

I wanna be your beast friend















Bild 1. Fula apor i Kampala, de fanns lite överallt, Bild 2. Babianer i Lake Mburo, Bild 3 & 4. Flodhästar i Murchison Falls, Bild 5. En död flodhäst och en hungrig krokodil i Murchison Falls, Bild 6. Giraff i Murchison Falls, Bild 7. Antilop av något slag i Murchison Falls, Bild 8 & 9. Zebror i Lake Mburo, Bild 10. Elefanter i Murchison Falls, Bild 11. Vårtsvin i Lake Mburo, är det inte otroligt komiskt att de har så kort hals att de måste stå på knä för att nå maten? Bild 12, 13 & 14. Gorillor i Bwindi Impenetrable National Park, den lilla på mittenbilden var yngst och endast sex veckor.

Här är en hög av alla de djur vi såg i Uganda, med är dock varken lejon eller bufflar.
Vilken av de ovan skulle du helst ha som din bästa best-vän?

Världens konflikter: Uganda



Om någon är intresserad av att veta lite mer om det där konstiga landet borti syd som jag spenderat hela min höst i finns det en eminent chans här & nu. Slå på SVT2 klockan 21.30 ikväll! De har en programserie om konflikter och kvällens avsnitt handlar om Uganda.

Music from Uganda





Smoking kills - but not in Uganda?




Pelle tyckte att jag skulle skriva om nattlivet i Kampala, men de enda bilder jag hittar är fulla av cigaretter och med tanke på att vi var ute i genomsnitt kanske tre kvällar i veckan i två månader så är det lite svårt att veta var man ska börja.

Alltså såhärva, ett paket med billiga cigaretter kostar 10 kr, de dyrare kan kosta uppåt 20 kr. En öl kostar oftast runt 10-15 kr på krogen och goda drinkar kan man få för sisådär 40 kr. Det är lätt att dricka en hel del, det är billigt och man har knappast behov av att förfesta innan man går ut. Därför är man ofta ute från sisådär sju-tiden på kvällen och i regel stänger inte ställena förrän de är tomma, vilket ofta är framåt sex på morgonen. Jag kan inte räkna hur många gånger jag varit kvar på uteställen vid sex-tiden och det bara varit tio pers på stället varpå vakterna kommit och sagt att det nog är dags för de få kvarvarande att gå.
Självklart fick vi några favoritställen, jag kan berätta lite mer om de vi hängt på mest.

Fat Boyz - perfekt ställe att börja på med en öl eller två. Ägaren är en galen amerikan på 45 år som önskar han var 25. På veckodagarna kan man få en liten portion gratis pastasallad och på onsdagar har de Ladies Nite, då kan kvinnor köpa Club (godaste ölen) för 7 kr.
Casablanca - ett trevligt ställe med stor trädgård. Ett bra ställe att gå till om man vill att något ska hända, vare sig man vill arrangera det själv eller inte. Vi har varit där på bland annat halloweenparty och "Östafrikas första indiepopparty". Där drack vi vår avskedsöl och där ordnade vi en stor festmiddag.
Kampala Latino Club - hit ska man gå om man vill dricka goda drinkar! Med en cubansk ägarinna, mycket livemusik
och trevliga farbröder som bjuder på drinkar kan man inte misslyckas här. Ett jättetrevligt ställe om man vill sitta i baren och smutta på något gott, eller om man bara vill sitta i en soffa och röka cigarrer och prata.
Bubbles O´Learys - Stället har samma logga som O´Learys vi är vana vid här hemma, men när man pratar om det är det Bubbles som gäller. Är man vit man och sugen på lite naken hud är det hit man ska gå, här flockas hororna runt de rika vitingarna. Man kan ju undra varför vi så ofta gått hit, särskilt med tanke på att de har den dyraste ölen i kvarteret, men jag ursäktar mig alltid med att de spelar så bra musik. Dessutom är vi polare med herr DJ och det gör ju inte saken sämre!
Iguana - "Iguana, always Iguana! We always ends up at Iguana!" Jag undrar hur många gånger de orden kommit ur min mun, varje gång någon frågat på en fredag eller lördag vad som kommer hända samma kväll får han eller hon det svaret. Iguana är mitt absoluta favoritställe i Kampala och vi känner förmodligen hälften av alla som brukar hänga där. Ett stort, svettigt dansgolv och en hel drös med vänner gör att en kväll på Iguana alltid blir en lyckad kväll.


Och om jag ska vara ärlig så rökte jag bra mycket mer i Uganda än jag någonsin gjort.

How I miss Kampala

Bild 1. Julia & Moses traskar runt i Kampala, Bild 2. Fotboll på Buganda Road, Bild 3. Det där med att bära saker på huvudet kommer nog inte bli min grej, men afrikanska kvinnor är duktiga på det, Bild 4. "You come and we go?" - Boda är livet! Bild 5. Boda är livet, som sagt. Julia på en boda från Kabalagala, på en typisk väg i stan - full med hål, Bild 6. En av alla craft markets, det finns gott om dem i Kampala och de har mycket fina saker.

Tidigare inlägg