Nästa: Sundsvall
Mamma ringde, det hade kommit ett brev från Östra Grevie Folkhögskola, den skola jag helst ville komma in på, den i Skåne. Det stod något i stil med Tack för din ansökan, men vi kan tyvärr inte bereda plats åt dig. Det känns tråkigt, men på något sätt är det kanske bra också. Jag tror egentligen att bildjournalistik är mer passande för mig och på ett sätt känns det lite bra att inte flytta till Skåne, men Sundsvall är ju så förbannat långt norrut!
Men nu vet jag i alla fall att det blir så, och ett år 50 mil norrut kan väl inte vara så farligt.. Nej, det här ska bli bra, minsann!
Men nu vet jag i alla fall att det blir så, och ett år 50 mil norrut kan väl inte vara så farligt.. Nej, det här ska bli bra, minsann!
Emil & miljömedvetenhet
Imorse hade jag lite tid över och läste tidningen för ovanlighetens skull, och för att göra det hela ännu mer ovanligt läste jag inte ledaren så ingående att jag inte hann läsa något annat utan hann faktiskt ända till en bit in i kultur-delen där jag fastnade vid en rubrik om Emil Jensen, den texten blev den första i tidningen jag läste hela. Jag blev intresserad för att det var Emil, men jag hölls kvar av något annat. Reportaget handlade om att Emil ska cykla runt under sin sommarturné istället för att flyga eller ha en turnébuss eller vad som nu var alternativet. Emil vill vara miljövänlig och ska därför ta cykeln mellan alla olika platser han ska spela på, och detta för miljöns skull!
Och jag älskar det!
Jag tycker att människor som gör goda saker för miljön är hur mycket bättre människor som helst än alla andra. Jag kan bli lite smygkär i någon bara för att människan värnar om miljön.
Den här bloggen har faktiskt varit på gång ganska länge, ämnet och texten har malt runt inom mig under ungefär en månad, men jag har inte kommit mig för att skriva, jag har inte orkat och jag har inte haft tid. Jag har inte tid just nu heller, men jag har lust och Emil har motiverat mig.
Jag har funderat ett tag över om det finns något som skulle kunna få mig att ta självmord och det enda jag har kunnat komma fram till är
1. jag är verkligen ingen självmordsbenägen människa
2. skulle det vara något så skulle det vara mitt samvete och insikten att jag inte kan göra så mycket jag vill för miljön. Jag vet att jag inte kan rädda hela världen, men min miljömedvetenhet får mig att vilja. Jag vill, vill, vill & jag vill även få så många andra som möjligt att vilja.
Ja, skulle det vara något som skulle kunna få mig att ta självmord så skulle det vara att jag mådde så dåligt över vår dåliga miljö och skulle då ta självmord bara för att inte kunna förstöra miljön ännu mer.
Tro nu inte att jag skulle gå och ta självmord bara för att jag färdas i en bil som släpper ut mycket mer avgaser än ett tåg, men närmare självmordstankar än så kan jag helt enkelt inte komma.
Och vart vill jag komma med det?
Varför försöker man hitta en anledning till att ta självmord?
Det handlar bara om att jag vill visa på hur mycket miljön verkligen betyder för mig, hur viktigt det är. Utan en fungerande miljö kan ingen av oss leva.
På senaste tiden har man hört väldigt mycket om miljön och främst om klimathoten. Det är Al Gores film En obekväm sanning, som för övrigt tog mig ganska hårt, och det är tidningar och aktivister och det är etanolbilar och koldioxid och det är så mycket att man inte riktigt kan sätta ord på allt och än mindre förstå allt och kunna tänka på allt. Det är så mycket som inte är bra och man hör hela tiden om hur illa det är att världen blir allt varmare och polarisarna smälter, vi hör att många kommer bli översvämmade och om hur torrt det kommer bli och jag tror att de flesta i vårt samhälle faktiskt har insett att det faktiskt är såhär.
Men vad man inte hör alls så mycket är varför det blir såhär, vad vi kan göra och sådär. Visst vet alla att man inte ska flyga eller åka bil om man kan ta tåget eller cykla, och visst vet vi att om vi sänker temperaturen hemma drar det mindre energi, men det räcket liksom inte.
Jag anser att det största miljöhotet är att vi väst-människor är sådana förbannade materalister och konsumerar så otroligt mycket. Hela vårt samhälle bygger på konsumtion, på att köpa nytt hela tiden och på att aldrig nöja sig med vad man har.
Ta till exempel mobiltelefoner, hur ofta skaffar du en ny mobiltelefon? De flesta köper en ny mobil bara för att ha en ny eller bara för att få någon ny funktion som inte finns på deras nuvarande, men självklart finns det även de som inte köper någon ny telefon förrän den gamla inte fungerar längre. Själv har jag haft min mobil i drygt 2 år, jag tycker otroligt mycket om den och vill inte alls ha någon ny. Fast den fungerar inte längre! Inte alls som den ska i alla fall, batteriet är glappt och den tjatar hela tiden om att den inte kan känna av något SIM-kort. Den har varit såhär i ett år och jag har inte förmått mig att göra något åt det. I början tänkte jag skicka in den på lagning, men kom mig aldrig för. Nu lutar det mer åt att köpa en ny, men det känns så fel. Jag vill ju inte ha en ny mobil, jag vill ha min mobil! Egentligen borde jag kanske skicka in den på lagning, men samtidigt kostar ju det lika mycket som att köpa en ny och det är där vi har problemet. Vi är konsumtionsälskande och det tjänar mobilproducenterna stora pengar på, därför utvecklar de hela tiden mobiltelefonerna för att vi ska vilja köpa nya så ofta som möjligt. Det är även därför som det kostar ganska mycket att laga sin mobiltelefon - det ska inte löna sig, helt enkelt.
Det här är inget som gäller bara mobiltelefoner även om mobiltelefoner är väldigt typiskt i den här frågan.
Det här handlar inte om att jag tycker att folk som köper ny mobil trots att den de har fungerar är dumma.
Det här innebär inte att jag anklagar mobiltelefonsproducenter som vill tjäna pengar.
Nej, det här handlar om hela vårt konsumtionssamhälle och hur otroligt fel det är. Det handlar om att vi är så otroligt bekväma av oss att vi inte orkar cykla utan tar bilen istället, det handlar om att vi har så dåligt med tid att vi tar flyget istället för tåget. Det handlar om att man inte behöver nya kläder varje gång man ska på fest och det handlar om att man kan låna en bok på biblioteket istället för att köpa den. Det handlar helt enkelt om att alla inte behöver äga det nyaste av allt, att alla inte behöver göra allt, att man kan dela på saker och att man kan skicka in saker på lagning istället för att köpa nytt.
Och jag älskar det!
Jag tycker att människor som gör goda saker för miljön är hur mycket bättre människor som helst än alla andra. Jag kan bli lite smygkär i någon bara för att människan värnar om miljön.
Den här bloggen har faktiskt varit på gång ganska länge, ämnet och texten har malt runt inom mig under ungefär en månad, men jag har inte kommit mig för att skriva, jag har inte orkat och jag har inte haft tid. Jag har inte tid just nu heller, men jag har lust och Emil har motiverat mig.
Jag har funderat ett tag över om det finns något som skulle kunna få mig att ta självmord och det enda jag har kunnat komma fram till är
1. jag är verkligen ingen självmordsbenägen människa
2. skulle det vara något så skulle det vara mitt samvete och insikten att jag inte kan göra så mycket jag vill för miljön. Jag vet att jag inte kan rädda hela världen, men min miljömedvetenhet får mig att vilja. Jag vill, vill, vill & jag vill även få så många andra som möjligt att vilja.
Ja, skulle det vara något som skulle kunna få mig att ta självmord så skulle det vara att jag mådde så dåligt över vår dåliga miljö och skulle då ta självmord bara för att inte kunna förstöra miljön ännu mer.
Tro nu inte att jag skulle gå och ta självmord bara för att jag färdas i en bil som släpper ut mycket mer avgaser än ett tåg, men närmare självmordstankar än så kan jag helt enkelt inte komma.
Och vart vill jag komma med det?
Varför försöker man hitta en anledning till att ta självmord?
Det handlar bara om att jag vill visa på hur mycket miljön verkligen betyder för mig, hur viktigt det är. Utan en fungerande miljö kan ingen av oss leva.
På senaste tiden har man hört väldigt mycket om miljön och främst om klimathoten. Det är Al Gores film En obekväm sanning, som för övrigt tog mig ganska hårt, och det är tidningar och aktivister och det är etanolbilar och koldioxid och det är så mycket att man inte riktigt kan sätta ord på allt och än mindre förstå allt och kunna tänka på allt. Det är så mycket som inte är bra och man hör hela tiden om hur illa det är att världen blir allt varmare och polarisarna smälter, vi hör att många kommer bli översvämmade och om hur torrt det kommer bli och jag tror att de flesta i vårt samhälle faktiskt har insett att det faktiskt är såhär.
Men vad man inte hör alls så mycket är varför det blir såhär, vad vi kan göra och sådär. Visst vet alla att man inte ska flyga eller åka bil om man kan ta tåget eller cykla, och visst vet vi att om vi sänker temperaturen hemma drar det mindre energi, men det räcket liksom inte.
Jag anser att det största miljöhotet är att vi väst-människor är sådana förbannade materalister och konsumerar så otroligt mycket. Hela vårt samhälle bygger på konsumtion, på att köpa nytt hela tiden och på att aldrig nöja sig med vad man har.
Ta till exempel mobiltelefoner, hur ofta skaffar du en ny mobiltelefon? De flesta köper en ny mobil bara för att ha en ny eller bara för att få någon ny funktion som inte finns på deras nuvarande, men självklart finns det även de som inte köper någon ny telefon förrän den gamla inte fungerar längre. Själv har jag haft min mobil i drygt 2 år, jag tycker otroligt mycket om den och vill inte alls ha någon ny. Fast den fungerar inte längre! Inte alls som den ska i alla fall, batteriet är glappt och den tjatar hela tiden om att den inte kan känna av något SIM-kort. Den har varit såhär i ett år och jag har inte förmått mig att göra något åt det. I början tänkte jag skicka in den på lagning, men kom mig aldrig för. Nu lutar det mer åt att köpa en ny, men det känns så fel. Jag vill ju inte ha en ny mobil, jag vill ha min mobil! Egentligen borde jag kanske skicka in den på lagning, men samtidigt kostar ju det lika mycket som att köpa en ny och det är där vi har problemet. Vi är konsumtionsälskande och det tjänar mobilproducenterna stora pengar på, därför utvecklar de hela tiden mobiltelefonerna för att vi ska vilja köpa nya så ofta som möjligt. Det är även därför som det kostar ganska mycket att laga sin mobiltelefon - det ska inte löna sig, helt enkelt.
Det här är inget som gäller bara mobiltelefoner även om mobiltelefoner är väldigt typiskt i den här frågan.
Det här handlar inte om att jag tycker att folk som köper ny mobil trots att den de har fungerar är dumma.
Det här innebär inte att jag anklagar mobiltelefonsproducenter som vill tjäna pengar.
Nej, det här handlar om hela vårt konsumtionssamhälle och hur otroligt fel det är. Det handlar om att vi är så otroligt bekväma av oss att vi inte orkar cykla utan tar bilen istället, det handlar om att vi har så dåligt med tid att vi tar flyget istället för tåget. Det handlar om att man inte behöver nya kläder varje gång man ska på fest och det handlar om att man kan låna en bok på biblioteket istället för att köpa den. Det handlar helt enkelt om att alla inte behöver äga det nyaste av allt, att alla inte behöver göra allt, att man kan dela på saker och att man kan skicka in saker på lagning istället för att köpa nytt.
Tack & hej!
Om 1½ time går bussen mot Mullsjö, där byter vi till tåg som tar oss till Nässjö och ett nytt tåg och om allt går som det ska hamnar vi slutligen i Hässleholm vid 19-tiden ikväll.
Ja, nu är det dags för Siesta-festival & skoj ska vi ha. Så nu är det tack & hej! Puss & leverpastej!
(åter på söndag)
Ja, nu är det dags för Siesta-festival & skoj ska vi ha. Så nu är det tack & hej! Puss & leverpastej!
(åter på söndag)
Huvudbry
Vart är alla söta människor idag? MSN har varit totaltomt! Fast jag har haft fullt upp ändå, för ikväll har jag på allvar börjat fundera på kameror och sätta mig in i vad jag kanske vill ha för kamera. Eller ja, jag har försökt!
Att förstå är inte det lättaste, det finns ju hur många kameror som helst och jag vet liksom inte riktigt vad jag ska titta efter. Men det känns som att ju mer jag tittar desto mer lär jag mig och desto mer förstår jag, så om jag tittar i två timmar varje dag i en månad kanske jag kan komma fram till något..? I alla fall så vill jag vara säker på min sak innan jag köper en kamera, jag vill gå och känna och titta och testa och sådär och jag vill läsa på och veta vad det är för något jag ska köpa. Jag vill kunna motivera mitt köp!
Nej, nu är det nog med blogg för ikväll, det här går inte an. Jag har annat för mig och saker kom i vägen.
Men om någon kan kameror så är tips och förslag och sådär väldigt välkommet!
Att förstå är inte det lättaste, det finns ju hur många kameror som helst och jag vet liksom inte riktigt vad jag ska titta efter. Men det känns som att ju mer jag tittar desto mer lär jag mig och desto mer förstår jag, så om jag tittar i två timmar varje dag i en månad kanske jag kan komma fram till något..? I alla fall så vill jag vara säker på min sak innan jag köper en kamera, jag vill gå och känna och titta och testa och sådär och jag vill läsa på och veta vad det är för något jag ska köpa. Jag vill kunna motivera mitt köp!
Nej, nu är det nog med blogg för ikväll, det här går inte an. Jag har annat för mig och saker kom i vägen.
Men om någon kan kameror så är tips och förslag och sådär väldigt välkommet!
Från Sundsvall till Skåne
Idag ringde det en man vid namn Thomas till mig, och vad han hade på hjärtat gjorde mig faktiskt riktigt glad. Ja, han ringde från Ålsta Folkhögskola, utanför Sundsvall, och berättade att jag har kommit in på bildjournalistlinjen där. På ett sätt känns det som att en sten släppt från mitt hjärta, även om det inte är den skola jag helst vill komma in på så känns det otroligt skönt att veta att jag kommit in någonstans - ja, nu har jag ju ännu ett års skolgång säkrad.
Jag väntar fortfarande på besked från både Östra Grevie och Forsa och helst vill jag ju faktiskt flytta till Skåne, men ändå känns det här bättre än ingenting, och jag vill hellre till den här än till Forsa (som är utanför Gävle), faktiskt.
På tal om Skåne, förresten så åker jag & Emelie & Jasmine dit i helgen för att gå på Siesta-festivalen, det ska bli riktigt skoj!
Jag väntar fortfarande på besked från både Östra Grevie och Forsa och helst vill jag ju faktiskt flytta till Skåne, men ändå känns det här bättre än ingenting, och jag vill hellre till den här än till Forsa (som är utanför Gävle), faktiskt.
På tal om Skåne, förresten så åker jag & Emelie & Jasmine dit i helgen för att gå på Siesta-festivalen, det ska bli riktigt skoj!
Nej
Jag mår inte ett dugg bättre än jag gjorde inatt, fast nu är det inte ångest på samma sätt. Nu känns bara allt jobbigt och hemskt. Jag vill inte, helt enkelt!
Idag gjorde jag slingor i håret, jag ville göra lite ljudare slingor för att få lite mer liv i håret, och hon frågade om jag ville ha ungefär samma färg som jag hade i topparna (en gammal utväxt), jag svarade ja för den färgen gillade jag. Hon sa att mitt hår tog väldigt lätt på blekningen och frågade om jag var blond som liten, för mitt hår blev mer blekt än gulaktigt/gyllene. På henne lät det hur bra som helst, men när hon hade blåst håret och det var torrt såg jag att hela håret såg alldeles grått ut! Jag vet inte vad som hänt och jag fattar inte hur hon kunde vara nöjd med resultatet, för hela håret är bara alldeles grått, i olika nyanser på olika ställen. Mitt på huvudet är det värst, där har det blivit en stor och bred slinga som bara ser helt sönderblekt ut, håret ser helt slitet ut av vad hon gjort med det! Nä, nöjd är jag banne mig inte.
I övrigt känns det mesta jobbigt, det regnar ute och jag har lovat Emelie att gå med henne på VårRuset, det känns hur jobbigt som helst och idag avskyr jag regn! Jag har jättemycket att göra men orkar inte göra något av det (sisådär 15 skoluppgifter t.ex.). Det krånglar med Jasmine & Siesta och jag vet inte hur någonting kommer gå. Jag har ingen aning om hur det går med min balklänning, som jag ska använda om 2 (!) veckor och jag vet inte, vet inte, vet inte om massa saker. Just nu vill jag bara att studenten och allting ska vara över, att det ska vara sommar och att jag inte ska behöva bry mig om någonting!
Eller så vill jag ha tre veckor fyllda av söndagar, de flesta soliga men så några regndagar mitti. Jag tycker om regn när man inte måste göra massa saker, som idag. Men jag vill ha mest sol.
Fast framför allt vill jag ha söndagar, söndagar är bästa dagen på veckan!
(nu är det måndag och så långt till nästa söndag man kan komma)
Idag gjorde jag slingor i håret, jag ville göra lite ljudare slingor för att få lite mer liv i håret, och hon frågade om jag ville ha ungefär samma färg som jag hade i topparna (en gammal utväxt), jag svarade ja för den färgen gillade jag. Hon sa att mitt hår tog väldigt lätt på blekningen och frågade om jag var blond som liten, för mitt hår blev mer blekt än gulaktigt/gyllene. På henne lät det hur bra som helst, men när hon hade blåst håret och det var torrt såg jag att hela håret såg alldeles grått ut! Jag vet inte vad som hänt och jag fattar inte hur hon kunde vara nöjd med resultatet, för hela håret är bara alldeles grått, i olika nyanser på olika ställen. Mitt på huvudet är det värst, där har det blivit en stor och bred slinga som bara ser helt sönderblekt ut, håret ser helt slitet ut av vad hon gjort med det! Nä, nöjd är jag banne mig inte.
I övrigt känns det mesta jobbigt, det regnar ute och jag har lovat Emelie att gå med henne på VårRuset, det känns hur jobbigt som helst och idag avskyr jag regn! Jag har jättemycket att göra men orkar inte göra något av det (sisådär 15 skoluppgifter t.ex.). Det krånglar med Jasmine & Siesta och jag vet inte hur någonting kommer gå. Jag har ingen aning om hur det går med min balklänning, som jag ska använda om 2 (!) veckor och jag vet inte, vet inte, vet inte om massa saker. Just nu vill jag bara att studenten och allting ska vara över, att det ska vara sommar och att jag inte ska behöva bry mig om någonting!
Eller så vill jag ha tre veckor fyllda av söndagar, de flesta soliga men så några regndagar mitti. Jag tycker om regn när man inte måste göra massa saker, som idag. Men jag vill ha mest sol.
Fast framför allt vill jag ha söndagar, söndagar är bästa dagen på veckan!
(nu är det måndag och så långt till nästa söndag man kan komma)
Ångest
Jag kan inte sova och har någon slags ångest som kan liknas vid bakfylleångest - fast 1½ dygn för sent! Det känns som att jag aldrig mer vill dricka alkohol och aldrig har jag ångrat en fylla så mycket som jag gör nu. Det är illa och jag känner att jag måste skärpa mig ordentligt. I ärlighetens namn har jag aldrig tidigare verkligen ångrat en fylla över huvud taget - visst har jag gjort lite dumma saker och varit för full, men det har liksom inte gjort så mycket ändå. Nu känns det hemskt och jag ligger bara och vrider och vänder mig för att allt känns hemskt. Jag ångrar verkligen!
Jag vet inte hur hemskt det egentligen var, men jag vet att det inte var rätt och att jag inte borde ha hällt i mig två drinkar och en cider så fort jag bara kunde när vi kom till K6.
Det känns som att jag inte vill bli full igen någonsin.
-
Fem i tolv och jorden knakar.
Det löser sej aldrig, jag vet.
Ett steg fram och fem tillbaka.
Det ordnar sej aldrig, jag vet.
Fyra i och himlen skakar.
Det fixar sig aldrig, jag vet.
En gnagande känsla,
minut
för minut,
biter sig fast i
lakanen, i
väggarna, i
huden och hjärtat och i
hela mig.
Varje gång jag vänder mig,
närmare, påtagligare.
Gnager i maggropen, i
de gula lakanen som jag sov så gott i,
när ångesten inte var i
mig.
Känner en grop i
jag vet inte vart, i
hela mig skulle jag tro.
Luktar på lakanen som inte luktar,
kan inte sluta känna lukten av
ingenting.
För varje andetag, lite mer, lite större
blir min grop i
huden och i hjärtat
och snart innesluter den hela mig.
En svart grop som skriker
sömn.
Jag vet inte hur hemskt det egentligen var, men jag vet att det inte var rätt och att jag inte borde ha hällt i mig två drinkar och en cider så fort jag bara kunde när vi kom till K6.
Det känns som att jag inte vill bli full igen någonsin.
-
Fem i tolv och jorden knakar.
Det löser sej aldrig, jag vet.
Ett steg fram och fem tillbaka.
Det ordnar sej aldrig, jag vet.
Fyra i och himlen skakar.
Det fixar sig aldrig, jag vet.
En gnagande känsla,
minut
för minut,
biter sig fast i
lakanen, i
väggarna, i
huden och hjärtat och i
hela mig.
Varje gång jag vänder mig,
närmare, påtagligare.
Gnager i maggropen, i
de gula lakanen som jag sov så gott i,
när ångesten inte var i
mig.
Känner en grop i
jag vet inte vart, i
hela mig skulle jag tro.
Luktar på lakanen som inte luktar,
kan inte sluta känna lukten av
ingenting.
För varje andetag, lite mer, lite större
blir min grop i
huden och i hjärtat
och snart innesluter den hela mig.
En svart grop som skriker
sömn.
Mitt liv som blottare
Jag kan ha en framtida karriär som blottare, i alla fall så jobbar jag på det någon gång ibland. I fredags hade alkoholen stigit mig åt huvudet och när det var dags att sova gick jag in till min bror och satte mig på hans stol och drog ner trosorna för att berätta att jag behövde gå på toa och i nästa stund bege mig till toaletten, han undrade vad fan jag höll på med och jag har faktiskt inget svar. Inget bättre svar än att jag jobbar på min karriär som blottare.
Tidigare erfarenheter är bland annat när vi var på Peace & Love i somras och jag klädde av mig utanför tältet och gömde mina byxor under grannarnas tält och sedan gick och la mig, samt när jag vi skulle ha tjejkväll och äta tacos och dricka gin & tonic hemma hos Joz. Jag drack större delen av gin-flaskan och det blev mer fest än tjejkväll och jag klädde av mig till bara trosorna i hallen. Som sagt, jag jobbar på det!
I fredags var det indieklubb på K6, Rasmus var på besök och förfesten var belägen hemma hos L0tt. Emelie & Olof var också närvarande och vi hade trevligt och K6 är bra, men när man svept två drinkar och en cider på rekordtid är minnet inte det bästa. Så jag lämnar resten av kvällen utanför den här bloggen. Fast jag kan berätta att jag ville önska låtar, men dj'n ville inte prata med mig, han tittade på mig helt frågande ungefär som "vad vill du?", han skrattade åt mig och jag försökte få kontakt och när jag sa vad jag ville höra (Pipettes!) så lät det inte direkt på honom som att jag skulle få höra dem. Men han "skulle se om han hade skivan", fick jag ur honom efter ett tag. Emelie fick däremot komma in bakom och prata med honom, hon önskade Come On Eileen - ett måste när man går på indieklubb! Den spelade de och vi dansade och även Piettes spelades, så jag fick väl som jag ville ändå.
I går var jag trött, Rasmus och jag var i stan ett tag, och sen åkte han hem. Det var ett trevligt besök, minsann! Själv somnade jag innan 22 och vaknade mitt i natten av att en full bror kom hem, men somnade om och när jag väl steg upp hade jag nog fått närmare 12 timmars sömn.
Idag har vi fått besök av en trevlig bekant till familjen som flyttade till Skåne för några år sedan. Det var länge sen vi sågt, men det var trevligt att han tog sig tid att komma in till oss på en fika när han var uppe i Värmland.
Jag har ju sökt till en utbildning i Skåne och den skolan ligger på cykelavstånd från denna mans hem, och han sa att jag absolut är välkommen att hälsa på när jag vill om jag kommer in där nere. Och allt jag tycker spelar någon roll talar för att det är i Skåne jag vill läsa, det är till Skåne jag vill flytta.
Så skåne akta er, för om det går som jag vill så kommer jag snart och nakenchockar er alla!
Tidigare erfarenheter är bland annat när vi var på Peace & Love i somras och jag klädde av mig utanför tältet och gömde mina byxor under grannarnas tält och sedan gick och la mig, samt när jag vi skulle ha tjejkväll och äta tacos och dricka gin & tonic hemma hos Joz. Jag drack större delen av gin-flaskan och det blev mer fest än tjejkväll och jag klädde av mig till bara trosorna i hallen. Som sagt, jag jobbar på det!
I fredags var det indieklubb på K6, Rasmus var på besök och förfesten var belägen hemma hos L0tt. Emelie & Olof var också närvarande och vi hade trevligt och K6 är bra, men när man svept två drinkar och en cider på rekordtid är minnet inte det bästa. Så jag lämnar resten av kvällen utanför den här bloggen. Fast jag kan berätta att jag ville önska låtar, men dj'n ville inte prata med mig, han tittade på mig helt frågande ungefär som "vad vill du?", han skrattade åt mig och jag försökte få kontakt och när jag sa vad jag ville höra (Pipettes!) så lät det inte direkt på honom som att jag skulle få höra dem. Men han "skulle se om han hade skivan", fick jag ur honom efter ett tag. Emelie fick däremot komma in bakom och prata med honom, hon önskade Come On Eileen - ett måste när man går på indieklubb! Den spelade de och vi dansade och även Piettes spelades, så jag fick väl som jag ville ändå.
I går var jag trött, Rasmus och jag var i stan ett tag, och sen åkte han hem. Det var ett trevligt besök, minsann! Själv somnade jag innan 22 och vaknade mitt i natten av att en full bror kom hem, men somnade om och när jag väl steg upp hade jag nog fått närmare 12 timmars sömn.
Idag har vi fått besök av en trevlig bekant till familjen som flyttade till Skåne för några år sedan. Det var länge sen vi sågt, men det var trevligt att han tog sig tid att komma in till oss på en fika när han var uppe i Värmland.
Jag har ju sökt till en utbildning i Skåne och den skolan ligger på cykelavstånd från denna mans hem, och han sa att jag absolut är välkommen att hälsa på när jag vill om jag kommer in där nere. Och allt jag tycker spelar någon roll talar för att det är i Skåne jag vill läsa, det är till Skåne jag vill flytta.
Så skåne akta er, för om det går som jag vill så kommer jag snart och nakenchockar er alla!
Energi
Helt plötsligt, efter sidådär tre dagars uttmattning, har energin strömmat till och jag är pigg och glad och vill inte sitta still. Jag lyssnar på the Pipettes och det är sån musik som piggar upp, tidigare lyssnade jag på Lily Allen och hon har lite samma effekt. Jag lyssnade på LDN i mp3'n när jag gick från bussen i regnet och jag tyckte det var hur härligt som helst! Jag är glad för regnet och jag är glad för att det är helg och jag är glad för att jag ska trffa Emelie & Olof idag och jag är glad, glad, glad...
Med nyfunnen energi vill jag ut och dansa i regnet, men jag tar mitt förnuft till fånga och lagar lite mat istället.
För övrigt har jag sisådär 10 bloggämnen i huvudet, men jag har ingen riktig lust att skriva bloggar om annat än det dagliga just nu.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!
Med nyfunnen energi vill jag ut och dansa i regnet, men jag tar mitt förnuft till fånga och lagar lite mat istället.
För övrigt har jag sisådär 10 bloggämnen i huvudet, men jag har ingen riktig lust att skriva bloggar om annat än det dagliga just nu.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!
Hur vill du att dina pengar ska användas?
Jag är inte särskilt politiskt aktiv, inte som min bror som springer på olika möten dagarna i ända, men jag vet vad jag tycker och jag står för mina åsikter.
Och åsikter har jag, många och idag tänkte jag berätta om en av dem.
Jag har många gånger irriterat mig på all skadegörelse i den här staden, det verkar finnas många som tycker att det är otroligt kul att bara förstöra saker i Karlstad. Jag vet inte om det är mer än någon annan stans, men jag har aldrig tänkt på det på samma sätt i andra städer. Imorse var det dåligt väder, så jag tog bussen till skolan och bara på vägen mellan min lägenhet och stan hann jag se 4 saker som blivit vandaliserade. Det är irriterande att folk bara förstör och förstör. Egentligen kanske det inte är så farligt, kan man tycka, visst blåser det rakt genom busskuren om glaset är sönderslaget, men är det ändå inte lite skoj när hela fontänen på torget fylls med skum?
Nej, jag tycker verkligen inte det, jag blir irriterad och ledsen, det känns hemskt tråkigt att de som förstör så mycket inte kan inse att de pengar som det kostar att laga busskuren eller att göra rent fontänen skulle man kunna använda till något roligare. Kommunen har ju inte pengar i all oändlighet, självklart måste man snåla in på något annat om man hela tiden har massa skadegörelse att ta reda på, och vilken del av kassan tror ni kommunen drar in på först? Ja, det kanske är värt att fundera på!
Och åsikter har jag, många och idag tänkte jag berätta om en av dem.
Jag har många gånger irriterat mig på all skadegörelse i den här staden, det verkar finnas många som tycker att det är otroligt kul att bara förstöra saker i Karlstad. Jag vet inte om det är mer än någon annan stans, men jag har aldrig tänkt på det på samma sätt i andra städer. Imorse var det dåligt väder, så jag tog bussen till skolan och bara på vägen mellan min lägenhet och stan hann jag se 4 saker som blivit vandaliserade. Det är irriterande att folk bara förstör och förstör. Egentligen kanske det inte är så farligt, kan man tycka, visst blåser det rakt genom busskuren om glaset är sönderslaget, men är det ändå inte lite skoj när hela fontänen på torget fylls med skum?
Nej, jag tycker verkligen inte det, jag blir irriterad och ledsen, det känns hemskt tråkigt att de som förstör så mycket inte kan inse att de pengar som det kostar att laga busskuren eller att göra rent fontänen skulle man kunna använda till något roligare. Kommunen har ju inte pengar i all oändlighet, självklart måste man snåla in på något annat om man hela tiden har massa skadegörelse att ta reda på, och vilken del av kassan tror ni kommunen drar in på först? Ja, det kanske är värt att fundera på!
Borta!
Jag vet inte riktigt vad det är med mig, men allt bara försvinner för mig - hela tiden!
De senaste dagarna har t.ex. min cykellampa försvunnit (antingen har någon stulit den eller så har den ramlat av), min bakreflex på cykeln har gått sönder och ramlar av titt som tätt (fast den är inte borta, nu ligger den i min handväska och skräpar), idag försvann bak-pluppen till mitt ena örhänge.
Ja, saker bara rinner ur händerna på mig - för att inte prata om tiden & pengarna! Allt bara - POFF!
Snart är det studenten, snart är det bal, snart ska jag på Siesta, snart ska jag ha matteprov, snart är det sommarfest hemma, snart ska jag sommarjobba, snart ska jag flytta långt bort för att plugga, snart ska jag lämna allt som är tryggt. Snart ska allt som måste vara klart göras klart.
Snart, snart, snart!
Som sagt - BORTA!
De senaste dagarna har t.ex. min cykellampa försvunnit (antingen har någon stulit den eller så har den ramlat av), min bakreflex på cykeln har gått sönder och ramlar av titt som tätt (fast den är inte borta, nu ligger den i min handväska och skräpar), idag försvann bak-pluppen till mitt ena örhänge.
Ja, saker bara rinner ur händerna på mig - för att inte prata om tiden & pengarna! Allt bara - POFF!
Snart är det studenten, snart är det bal, snart ska jag på Siesta, snart ska jag ha matteprov, snart är det sommarfest hemma, snart ska jag sommarjobba, snart ska jag flytta långt bort för att plugga, snart ska jag lämna allt som är tryggt. Snart ska allt som måste vara klart göras klart.
Snart, snart, snart!
Som sagt - BORTA!
Lördag
Gustav har åkt hem och det var ett fint dygn med honom här. En mysig grabb, minsann!
Ikväll är det Eurovision Song Contest och jag har varit på Open Jam och sett fina människor uppträda.
Elias Åkesson är en bra musiker med grym simultanförmåga, och jag har honom på min vägg. Ikväll var första gången jag såg honom, första gången jag hörde honom. När han dök upp i kalendern i början av månaden visste jag inte vem han var, nu vet jag att han är bra.
Ikväll är det eurovisionsschlagerfestivalen och de svenska tidningarna har rankat the Ark som vinnare, själv har jag inte hört någon annan låt och kan därför inte heller ha någon åsikt om vilka som är värdiga vinnare.
Ikväll är det Eurovision Song Contest och jag har varit på Open Jam och sett fina människor uppträda.
Elias Åkesson är en bra musiker med grym simultanförmåga, och jag har honom på min vägg. Ikväll var första gången jag såg honom, första gången jag hörde honom. När han dök upp i kalendern i början av månaden visste jag inte vem han var, nu vet jag att han är bra.
Ikväll är det eurovisionsschlagerfestivalen och de svenska tidningarna har rankat the Ark som vinnare, själv har jag inte hört någon annan låt och kan därför inte heller ha någon åsikt om vilka som är värdiga vinnare.
mvg ?
Jag är fullt medveten om att jag inte varit så aktiv här de senaste dagarna, men jag har helt enkelt inte haft någon lust att blogga.
Men här kommer i alla fall en liten kortis.
Jag har städat idag, i stort sett hela lägenheten. Främsta anledningen är väl att jag får besök imorgon - Gustav kommer hit och hälsar på! Fast det behövdes också, verkligen behövdes.
Jag har städat ordentligt och ordnat och fixat och sorterat och slängt och nu är det snyggt och prydligt på de flesta ställen.
När jag städade hittade jag mitt block i Litteratur & Litteraturvetenskap och gick igenom det och slängde onödigheter. Då hittade jag två uppgifter jag lämnat in och som min lärare skrivit kommentarer och sådär på och när jag läser hennes kommentarer blir jag glad och inser varför jag faktiskt tycker om att gå i skolan.
Kommentarerna lyder:
Lena Du är skarp som tusan! Ibland drabbas jag av en impuls att hålla upp det du skriver och säga till folk i min omgivning - "Läs det här"! Jag gör det också emellanåt. Ditt skarpa sinne uppfattar nyanser och väsentligheter och du förmår att verkligen förankra dem! Så bra!
Lena Hur bär du dig åt? När du skärper dina sinnen räcker mina ord knappt till. Än mindre MVG-betyget. Vilken förmåga du är! Får jag spara på båda dina texter?
Antagligen fick hon inte spara texterna eftersom jag har dem här, men jag är hemskt glad att ha dem. Att hitta dem och läsa vad hon skrivit gör mig riktigt glad!
Nu är jag trött och ska sova alldeles strax, imorgon kommer Gustav och helgen är rätt fullbokad. Men en trevlig helg ska det bli, minsann!
God natt
Men här kommer i alla fall en liten kortis.
Jag har städat idag, i stort sett hela lägenheten. Främsta anledningen är väl att jag får besök imorgon - Gustav kommer hit och hälsar på! Fast det behövdes också, verkligen behövdes.
Jag har städat ordentligt och ordnat och fixat och sorterat och slängt och nu är det snyggt och prydligt på de flesta ställen.
När jag städade hittade jag mitt block i Litteratur & Litteraturvetenskap och gick igenom det och slängde onödigheter. Då hittade jag två uppgifter jag lämnat in och som min lärare skrivit kommentarer och sådär på och när jag läser hennes kommentarer blir jag glad och inser varför jag faktiskt tycker om att gå i skolan.
Kommentarerna lyder:
Lena Du är skarp som tusan! Ibland drabbas jag av en impuls att hålla upp det du skriver och säga till folk i min omgivning - "Läs det här"! Jag gör det också emellanåt. Ditt skarpa sinne uppfattar nyanser och väsentligheter och du förmår att verkligen förankra dem! Så bra!
Lena Hur bär du dig åt? När du skärper dina sinnen räcker mina ord knappt till. Än mindre MVG-betyget. Vilken förmåga du är! Får jag spara på båda dina texter?
Antagligen fick hon inte spara texterna eftersom jag har dem här, men jag är hemskt glad att ha dem. Att hitta dem och läsa vad hon skrivit gör mig riktigt glad!
Nu är jag trött och ska sova alldeles strax, imorgon kommer Gustav och helgen är rätt fullbokad. Men en trevlig helg ska det bli, minsann!
God natt
Utmaning
Pelle har utmanat mig.
BOOST-LISTA
3 saker du gillar med ditt utseende: Jag gillar mina ögonbryn och mina naglar och mina fötter (om de inte hade haft äckliga förhårdnader och varit så torra)
3 saker du gillar med din personlighet: Att jag nästan alltid är positiv och glad, att jag tycker om att engagera mig i saker och att jag aldrig skaffar några ovänner.
3 saker du lyckats med och är stolt över: Mina betyg, min sociala förmåga, mitt miljöengagemang.
3 personer du kan ringa mitt i natten om du är i knipa: Marielle, Emelie & Valdemar
3 personer som sagt "jag älskar dig" till dig: Marielle, Jocke.. Vet inte om någon mer sagt det, inte vad jag minns i alla fall..
3 personer som sagt "jag älskar dig" till dig: Marielle, Jocke.. Vet inte om någon mer sagt det, inte vad jag minns i alla fall..
3 saker du uppskattar hos en medmänniska: Positivitet, spontanitet & humor
3 vänner du vill träffa snart: Många, men just nu är det nog allra mest Gustav (som jag ska träffa på fredag!), Stefan & Pelle (det är banne mig på tiden)!
3 vänner du vill träffa snart: Många, men just nu är det nog allra mest Gustav (som jag ska träffa på fredag!), Stefan & Pelle (det är banne mig på tiden)!
3 saker du ska unna dig själv idag: skön säng, ingen gympa, en god baguette.
3 personer (plus några fler) du utmanar att göra boost-listan: De som vill får göra, men jag vill inte bestämma vilka. Men om du gör den kan du ju säga till så jag får läsa!
3 personer (plus några fler) du utmanar att göra boost-listan: De som vill får göra, men jag vill inte bestämma vilka. Men om du gör den kan du ju säga till så jag får läsa!
Möten
För sisådär en vecka sedan skrev jag en text om ett möte, ett fint möte.
På fredag kommer Gustav hit och jag vill att det ska bli som det jag skrev om, fast det vet jag att det inte blir. Men det ska bli fint i alla fall, det vet jag.
Jag är redan lite nervös, men det är väl inget mot vad jag kommer vara där på tågstationen på fredag.
Idag har jag även bestämt med Jasmine att vi ska tälta tillsammans på Siesta, så Emelie får bo med Olof. Åh, det blir jättebra.
Jag har träffat Hanna & Anna idag också, de är söta och jag blev glad och vi kramades och pratade. Och på söndag får jag se dem igen!
Det är mycket bra, nu framöver och jag glädjs åt det.
Utöver det har jag egentligen hemskt mycket att skriva blogg om, men inte ork & tid och lust. Även om allt finns där i mitt huvud, meen.. en annan dag!
Och på tal om möten så ska jag på första styrelsemötet med teaterföreningen på onsdag!
På fredag kommer Gustav hit och jag vill att det ska bli som det jag skrev om, fast det vet jag att det inte blir. Men det ska bli fint i alla fall, det vet jag.
Jag är redan lite nervös, men det är väl inget mot vad jag kommer vara där på tågstationen på fredag.
Idag har jag även bestämt med Jasmine att vi ska tälta tillsammans på Siesta, så Emelie får bo med Olof. Åh, det blir jättebra.
Jag har träffat Hanna & Anna idag också, de är söta och jag blev glad och vi kramades och pratade. Och på söndag får jag se dem igen!
Det är mycket bra, nu framöver och jag glädjs åt det.
Utöver det har jag egentligen hemskt mycket att skriva blogg om, men inte ork & tid och lust. Även om allt finns där i mitt huvud, meen.. en annan dag!
Och på tal om möten så ska jag på första styrelsemötet med teaterföreningen på onsdag!
Sista Styverns Trappor
Idag samlar jag Stockholms-fakta till min & Rebeckas fotobok. Och vad passar då bättre än Peggy Lejonhjärta - Sista Styverns Trappor?
Sandra springer nerför Sista Styverns Trappa
På Fjällgatan försvinner hon ut i millennienatten
Tänk om vi aldrig ses igen
Vi två skulle byta löften den helgen
Men jag blev full och hon förbannad redan första kvällen
Tänk om vi aldrig ses igen, tänk om vi aldrig ses igen
Sandra bar en längtan ut i stora världen
Är det ödets nyck att flickor man träffar alltid bär den
Tänk om vi aldrig ses igen
Var det mitt fel?
Var det ödet?
Var det världen?
Var det Sandra?
Har människor för lätt att bara klandra varandra?
Tänk om vi aldrig ses igen, tänk om vi aldrig ses igen
Sista gången jag såg Sandra var i Sista Styverns Trappa
Hon var mitt sista hopp, det sista guld jag nånsin ville tappa
Tänk om vi aldrig ses igen
Vi två kunde lagt världen för våra fötter
Men sanningar blir saga och sagor blir böcker
Tänk om vi aldrig ses igen, tänk om vi aldrig ses igen
Nere på tunnelbaneperrongen bromsar sista tåget in
Och kanske hinner jag ifatt
Kanske jagar också du ett tåg i London
Kanske inte, men kanske kan vi drömma om varandra i natt
-
Sandra springer nerför Sista Styverns Trappa
På Fjällgatan försvinner hon ut i millennienatten
Tänk om vi aldrig ses igen
Vi två skulle byta löften den helgen
Men jag blev full och hon förbannad redan första kvällen
Tänk om vi aldrig ses igen, tänk om vi aldrig ses igen
Sandra bar en längtan ut i stora världen
Är det ödets nyck att flickor man träffar alltid bär den
Tänk om vi aldrig ses igen
Var det mitt fel?
Var det ödet?
Var det världen?
Var det Sandra?
Har människor för lätt att bara klandra varandra?
Tänk om vi aldrig ses igen, tänk om vi aldrig ses igen
Sista gången jag såg Sandra var i Sista Styverns Trappa
Hon var mitt sista hopp, det sista guld jag nånsin ville tappa
Tänk om vi aldrig ses igen
Vi två kunde lagt världen för våra fötter
Men sanningar blir saga och sagor blir böcker
Tänk om vi aldrig ses igen, tänk om vi aldrig ses igen
Nere på tunnelbaneperrongen bromsar sista tåget in
Och kanske hinner jag ifatt
Kanske jagar också du ett tåg i London
Kanske inte, men kanske kan vi drömma om varandra i natt
-
På Fjällgatan, vid Sista styverns trappor, bodde författaren och Stockholmskännaren Per Anders Fogelström. Vid dessa trappor finns en liten park, ett andrum, det finns en annan liten söt park ovan trappen, med ingång från Stigberget.
Namnet fick trapporna 1967, men det är ett namn som funnits på platsen i århundranden. Sista Styfwerns Trappor gick från början ända ner till Stadsgården och namnet kommer från en krog som låg i slutet av trapporna nere vid vattnet. Det lär vara här de som skulle hängas fick sin sista sup innan de togs upp på Stigberget där Galgbacken låg en tid, fram till slutet av 1600-talet då den flyttades till nuvarande Hammarbyhöjden. Sista styverns trappor som nu går från Fjällgatan upp till Stigbergsgatan hette innan 1967 Mikaelsgränd eller Mikaels Trappgränd. Orsaken till namnbytet var den spridda men osäkra uppfattningen att det var 1600-talsbödeln Mäster Mikael som gett upphov till namnet. Eftersom den Mikael som man syftade på redan hade ett kvarter och en gata, på andra sidan
Katarinavägen så ansåg man att det var dags att ta tillbaka det gamla krog- och trappnamnet. En annan orsak till namnbytet var att man ville återupp- liva ett färgstarkt södernamn. Sista styverns trappor var namnet på en av de trappor, som från Stadsgården ledde upp till Fjällgatan.
Namnet Sista Styvern hör till krogen med samma namn som låg nere i Stadsgården. Här tog sjömännen den sista färdsupen innan de seglade ut och här kanske också hamnsjåarna slängde upp sina sista ören för en färdknäpp innan den mödosamma klättringen uppför trapporna begynte. De ursprungliga Sista styverns trappor revs 1899. Det som i dag återstår av Sista styverns trappor utgör en av de sista riktiga gamla Söder-trapporna, omgärdad av hus och långa plank. Det är en unik bild man får, något som absolut måste bevaras - inte minst planken som ju annars nästan försvunnit i staden.
Lördagkväll i min smak
Denna lördagskväll har jag spenderat tillsammans med Marielle.
En världsbäst kväll med världens bästa, ja du är världens bästa, Marielle! :)
Hon drack dock bara ett glas vin, så resten av flaskan slank ner hos mig, men jag kände faktiskt inte av det alls förrän allt redan var i mig. Men, det är ju faktiskt straffbart att cykla onykter, har jag hört.. Och det var först när jag satte mig på cykeln som jag kände av vinet, men fortfarande känner jag det i kroppen (i huvudet). Det var alldeles lagom och det var skönt att cykla hem, jag tycker om att cykla och blir lika förvånad varenda gång jag tänker den tanken eftersom jag aldrig tidigare tyckt om det.. Men jag blir även väldigt glad varje gång jag inser att jag gillar att cykla!
Mer än så har jag inte att säga - tack för ikväll (särskilt tack till Marielle!)!
En världsbäst kväll med världens bästa, ja du är världens bästa, Marielle! :)
Hon drack dock bara ett glas vin, så resten av flaskan slank ner hos mig, men jag kände faktiskt inte av det alls förrän allt redan var i mig. Men, det är ju faktiskt straffbart att cykla onykter, har jag hört.. Och det var först när jag satte mig på cykeln som jag kände av vinet, men fortfarande känner jag det i kroppen (i huvudet). Det var alldeles lagom och det var skönt att cykla hem, jag tycker om att cykla och blir lika förvånad varenda gång jag tänker den tanken eftersom jag aldrig tidigare tyckt om det.. Men jag blir även väldigt glad varje gång jag inser att jag gillar att cykla!
Mer än så har jag inte att säga - tack för ikväll (särskilt tack till Marielle!)!
Skelett i garderoben
För att återigen referera till Patriks blogg (skelett 1 & skelett 2)ska jag härmed avslöja mina främsta musikaliska skelett i garderoben.
Nu för tiden finns det inte så mycket underhållande att se på tv på en fredagskväll, det känns på något sätt som att man inte förväntas sitta hemma och se på tv, men nog är väl Talang 2007 ett ganska underhållande program. Alltså, ikväll har jag sett på Talang 2007 och det var många duktiga som uppträdde där ikväll, men till bloggens ämne:
skelett i garderoben
Det var en tjej som dansade, hon var otroligt duktig, vilket de i juryn också ansåg (så jag blev lite förvånad över att hon inte gick vidare), och hon dansade till 50 cents låt Candyshop, detta är alltså mitt skelett. Enligt iTunes har jag lyssnat på denna låt lika många gånger som jag lyssnat på:
- A Camp - Frequent Flyer
- Alf - Tid tar tid
- Belle & Sebastian - Dear Catastrophe Waitress
- Bob Hund - Och där står du
- Flogging Molly - If I ever leave this worl alive
- Green Day - Wake me up when September ends
- Håkan Hellström - Förhoppningar & Regnbågar
- Håkan Hellström - Går Vidare
- Jens Lekman - The wrong hands
- Lars Winnerbäck - Kom
- Lars Winnerbäck - Faller
- Morrissey - First of the gang to die
- Thw Weeping Willows - Call me anything (acoustic version)
och det vill inte säga lite. Alltså är detta en låt jag lyssnar på relativt ofta, jag gillar den - helt enkelt!
Annars är den enda låt som finns högre upp och som egentligen inte riktigt passar in i resten av utbudet Lill-Babs - Leva Livet, vilken har en lyssning mer än de tidigare nämnda. Fast denna låt betraktar jag knappast som något skelett, den är glad och uppiggande och en låt som jag verkligen kan behöva ibland!
Fortsätter man lite neråt kommer mitt nästa skelett - julmusik! Jag är lätt besatt av julmusik och den låt som jag (tydligen) lyssnat mest på är Adolphson & Falk - Mer Jul. När jag bläddrar neråt kommer många fler jullåtar.
Nästa skelett: Anita Hegerland - Trollkarlen Lurifix, Jocke lyssnade på den ibland och när jag var jag full och ensam och promenerade runt (tältet var belägrat av två som hade sex, så jag hade ingenstans att ta vägen) på Hultsfred -05 hörde jag den här låten någonstans, jag sökte mig dit (tilläggas bör att vi tältade på knarkcampingen, bland många människor som tyckte att droger är något trevligt) och blev bjuden på öl och fick höra låten igen. På något sätt fick just den stunden mig att fastna för den låten. Och efter det kan jag ibland verkligen få låten på hjärnan och bara MÅSTE höra på den.
En annan låt som jag har fastnat starkt för är De Lyckliga Kompisarna - Hockeyfrilla, den är otroligt härlig och jag kan verkligen se Frisören Sören framför mig. En härlig låt som jag ofta känner ett behov av att lyssna på, även den är en sån som fastnar på hjärnan och som inte försvinner förrän jag hört den.
Därefter börjar det gå utför med min musik, det kommer mer och mer som inte är "min musikstil", men dem har jag ju (tack och lov) inte lyssnat på så oerhört många gånger som Candyshop.
Dock bör det tilläggas att ett band jag lyssnar mer än gärna på (jag kan alla texter på i alla fall en skiva utantill) är JustD. De är väl lite i samma klass som DLK, och dem har jag gillat så länge jag kan minnas.
Dessutom kan jag berätta att min absoluta favoritlåt - någonsin, Dexy's Midnight Runners - Come on Eileen, har jag två versioner av (en live & en studio) och om man lägger ihop dem två har jag lyssnat på även den lika många gånger som på Candyshop. Det känns faktiskt rentav ganska skamligt.
Nu för tiden finns det inte så mycket underhållande att se på tv på en fredagskväll, det känns på något sätt som att man inte förväntas sitta hemma och se på tv, men nog är väl Talang 2007 ett ganska underhållande program. Alltså, ikväll har jag sett på Talang 2007 och det var många duktiga som uppträdde där ikväll, men till bloggens ämne:
skelett i garderoben
Det var en tjej som dansade, hon var otroligt duktig, vilket de i juryn också ansåg (så jag blev lite förvånad över att hon inte gick vidare), och hon dansade till 50 cents låt Candyshop, detta är alltså mitt skelett. Enligt iTunes har jag lyssnat på denna låt lika många gånger som jag lyssnat på:
- A Camp - Frequent Flyer
- Alf - Tid tar tid
- Belle & Sebastian - Dear Catastrophe Waitress
- Bob Hund - Och där står du
- Flogging Molly - If I ever leave this worl alive
- Green Day - Wake me up when September ends
- Håkan Hellström - Förhoppningar & Regnbågar
- Håkan Hellström - Går Vidare
- Jens Lekman - The wrong hands
- Lars Winnerbäck - Kom
- Lars Winnerbäck - Faller
- Morrissey - First of the gang to die
- Thw Weeping Willows - Call me anything (acoustic version)
och det vill inte säga lite. Alltså är detta en låt jag lyssnar på relativt ofta, jag gillar den - helt enkelt!
Annars är den enda låt som finns högre upp och som egentligen inte riktigt passar in i resten av utbudet Lill-Babs - Leva Livet, vilken har en lyssning mer än de tidigare nämnda. Fast denna låt betraktar jag knappast som något skelett, den är glad och uppiggande och en låt som jag verkligen kan behöva ibland!
Fortsätter man lite neråt kommer mitt nästa skelett - julmusik! Jag är lätt besatt av julmusik och den låt som jag (tydligen) lyssnat mest på är Adolphson & Falk - Mer Jul. När jag bläddrar neråt kommer många fler jullåtar.
Nästa skelett: Anita Hegerland - Trollkarlen Lurifix, Jocke lyssnade på den ibland och när jag var jag full och ensam och promenerade runt (tältet var belägrat av två som hade sex, så jag hade ingenstans att ta vägen) på Hultsfred -05 hörde jag den här låten någonstans, jag sökte mig dit (tilläggas bör att vi tältade på knarkcampingen, bland många människor som tyckte att droger är något trevligt) och blev bjuden på öl och fick höra låten igen. På något sätt fick just den stunden mig att fastna för den låten. Och efter det kan jag ibland verkligen få låten på hjärnan och bara MÅSTE höra på den.
En annan låt som jag har fastnat starkt för är De Lyckliga Kompisarna - Hockeyfrilla, den är otroligt härlig och jag kan verkligen se Frisören Sören framför mig. En härlig låt som jag ofta känner ett behov av att lyssna på, även den är en sån som fastnar på hjärnan och som inte försvinner förrän jag hört den.
Därefter börjar det gå utför med min musik, det kommer mer och mer som inte är "min musikstil", men dem har jag ju (tack och lov) inte lyssnat på så oerhört många gånger som Candyshop.
Dock bör det tilläggas att ett band jag lyssnar mer än gärna på (jag kan alla texter på i alla fall en skiva utantill) är JustD. De är väl lite i samma klass som DLK, och dem har jag gillat så länge jag kan minnas.
Dessutom kan jag berätta att min absoluta favoritlåt - någonsin, Dexy's Midnight Runners - Come on Eileen, har jag två versioner av (en live & en studio) och om man lägger ihop dem två har jag lyssnat på även den lika många gånger som på Candyshop. Det känns faktiskt rentav ganska skamligt.
Lenin om diktatur och sex
På Pelles blogg finns en länk till min blogg, och den ser ut såhär:
Därför känner jag nu att jag måste leva upp till förväntningarna som finns på mig, fast det blir bara enahalvan den här gången.
Ibland kan jag undra vad folk egentligen tänker om mig när jag gör som jag gjorde igår kväll. "Nu ringde Erik, jag måste åka! Hej" Jag kan känna att varför är jag så kass på att säga nej? eller är jag så jävla desperat? ibland. Ja, jag åkte in till stan och träffade Erik igår, han var onykter och blodig och till slut (efter hemskt mycket krångel) hamnade vi på ett hotell (vad är det med hotell egentligen? jag tycker at jag hamnar på hotell mest hela tiden). Vad som hände mer exakt tänker jag inte gå in på, men jag kan säga som så att det kändes lite olustigt och att jag, när jag var på väg hem därifrån, undrade vad fan meningen med att träffa honom var. Vad som gör att det är så tänker jag inte heller gå in på, men jag har bestämt mig för att det är nog nu. Egentligen handlar det inte direkt bara om Erik, utan om killar i allmänhet. Jag är trött på att killar beter sig som djur (ja, de ÄR ju djur! i alla fall enligt Patrik), fast skillnaden är att hos djur är sexet en överlevnadsinstinkt. Men när man tänker på hur många killar är, hur de bara jagar sex hela tiden, känns det nästan som att de tror att de inte kan överleva utan sex, så det kanske är en överlevnadsinstinkt hos dem också?
I alla fall, jag har bestämt mig för att jag inte ska vara så förbaskat lättillgänglig (alltid när jag pratar om mitt sexliv låter det som jag har varit med hur många killar som helst, men egentligen är det inte alls så många som det kan låta som) utan vara lite mer kräsen och framför allt inte vissa intresse om det inte handlar om något annat än sex (det behöver ju kanske inte betyda att man ska bli tillsammans och älska varandra, men det skulle ju vara kul att ha något gemensamt, eller att det kan vara trevligt att bara mysa lite).
Det var allt från "lenin om diktatur och sex" för den här gången.
Därför känner jag nu att jag måste leva upp till förväntningarna som finns på mig, fast det blir bara enahalvan den här gången.
Ibland kan jag undra vad folk egentligen tänker om mig när jag gör som jag gjorde igår kväll. "Nu ringde Erik, jag måste åka! Hej" Jag kan känna att varför är jag så kass på att säga nej? eller är jag så jävla desperat? ibland. Ja, jag åkte in till stan och träffade Erik igår, han var onykter och blodig och till slut (efter hemskt mycket krångel) hamnade vi på ett hotell (vad är det med hotell egentligen? jag tycker at jag hamnar på hotell mest hela tiden). Vad som hände mer exakt tänker jag inte gå in på, men jag kan säga som så att det kändes lite olustigt och att jag, när jag var på väg hem därifrån, undrade vad fan meningen med att träffa honom var. Vad som gör att det är så tänker jag inte heller gå in på, men jag har bestämt mig för att det är nog nu. Egentligen handlar det inte direkt bara om Erik, utan om killar i allmänhet. Jag är trött på att killar beter sig som djur (ja, de ÄR ju djur! i alla fall enligt Patrik), fast skillnaden är att hos djur är sexet en överlevnadsinstinkt. Men när man tänker på hur många killar är, hur de bara jagar sex hela tiden, känns det nästan som att de tror att de inte kan överleva utan sex, så det kanske är en överlevnadsinstinkt hos dem också?
I alla fall, jag har bestämt mig för att jag inte ska vara så förbaskat lättillgänglig (alltid när jag pratar om mitt sexliv låter det som jag har varit med hur många killar som helst, men egentligen är det inte alls så många som det kan låta som) utan vara lite mer kräsen och framför allt inte vissa intresse om det inte handlar om något annat än sex (det behöver ju kanske inte betyda att man ska bli tillsammans och älska varandra, men det skulle ju vara kul att ha något gemensamt, eller att det kan vara trevligt att bara mysa lite).
Det var allt från "lenin om diktatur och sex" för den här gången.
När är sjukvården akut?
Det låg en tidning på köksbordet imorse och på framsidan stod det om en flicka på två år som skickats hem från akuten och blivit både blind och döv. Jag läste inte mer, för jag hann inte, men jag kan inte låta bli att undra vad det egentligen är för fel på svensk sjukvård. Är det någon slags lottdragning om vem som får stanna kvar?
Jag har en gammal släkting, eller egentligen är hon inte ens min släkting, men det har inte med saken att göra, som är väldigt dålig (eller var i alla fall sist jag hörde något), hon är gammal och bröt lårbenshalsen, men de kunde inte operera för att hon äter blodförtunnande medicin och då riskerade hon blodförlust. Men efter några dagar fick hon i alla fall opereras och det gick bra och sådär, men att operera lårbenshalsen är en stor operation för en så gammal människa och det tar tid innan hon kan börja gå igen. Hon kunde inte göra någonting själv, men efter några dagar blev hon ändå hemskickad, och helt utan hemtjänst! Hon kom hem till sin lägenhet, helt ensam, utan att ens kunna gå till toaletten eller telefonen. Hon blev sämre, fick för lite blod eller något sånt, och de var där från sjukhuset för att prata med henne. Hon skulle få komma till sjukhuset dagen efter, men på kvällen blev hon så dålig att hon var tvungen att ringa akuten. Nu var det inte längre fråga om att kunna gå eller inte, nu handlade det snarare om att överleva eller inte. Jag har inte hört så mycket mer efter det här, så jag antar att det gått åt rätt håll (ja, hade hon dött hade jag ju fått reda på det i alla fall).
I en annan del av landet, någon månad tidigare eller så, kommer en kvinna in till akuten. Kvinnan är min extramamma och hon har fått konstiga bett eller liknande när hon var i Afrika. De undersöker & fixar, hon tycker att hon mår bra men de vill hålla kvar henne över natten, trots att de redan har "lagat" henne. Hon vägrar sova kvar och åker hem istället och det är här någonstans som jag undrar hur man prioriterar egentligen, hur bestämmer man vem som ska få plats på sjukhusen? Kan någon berätta det för mig?
Vacker med spackel
Du är så vacker utan spackel,
att du inte kan förstå,
ju mer du kladdar,
ju mer du sabbar,
slå dig fri och gå!
Vem minns inte Joakim Hillsons låt från 2000 (jag hade kunnat svära på att den hörde till 90-talspopen, men ack så fel jag hade)? Jag förknippar främst den låten med VoxPop (men det kanske också är fel?) och Martin Svenssons låt "Yeah Yeah Wow Wow", minns ni? Han sjunger "du är flickan i reklamen, som har tagit charmexamen" och det får mig direkt att tänka på Gyllene Tiders gamla låt, "Flickorna på TV2", som jag i sin tur förknippar med Freestyle eftersom det fanns någon skiva i min barndom där Både GT's låt och Freestyles låt "Vill ha dig" fanns med. Associationerna spinner då självklart vidare till covern som Drömhus gjorde, men där måste jag nog sätta stopp nu.
I alla fall, när jag gick från lägenheten imorse kom jag att tänka på Joakim Hillsons låt och det är väl egentligen efter den här meningen bloggen borde börja.
-
Du är så vacker utan spackel,
att du inte kan förstå,
ju mer du kladdar,
ju mer du sabbar,
slå dig fri och gå!
Vi tjejer har nog svårt att inse det här, jag själv tycker att de flesta blir snyggare med smink, både jag själv och andra. Jag trivs bra i smink, men trots det orkar jag inte sminka mig så väldigt ofta. Jag tycker - som Joakim Hillson egentligen menar med sin låt, enligt intervju jag läste - att det är tråkigt att en del tjejer inte vill visa sig utan smink över huvud taget. De vågar inte gå ut utan smink. Men ändå kan jag sällan säga att någon ser bättre ut utan lite smink (med reservation för att man kan sminka sig snyggt eller mindre snyggt).
Jag kom att tänka på en kompis, jag tycker att hon ser bra ut, och det har jag nog alltid tyckt. Hon är inte någon super-snygging, men hon ser bra ut. Jag har alltid tänkt på henne som en ganska naturlig tjej som ser bra ut i sig själv och därför har jag tyckt att det är lite synd att hon aldrig visar sig utan smink. Men så, en dag, träffade jag henne och hon hade inget smink! Hon var inte riktigt frisk och hon var trött och det var nog lite fler saker än just sminkets vara eller icke vara som påverkade hennes utseende den här dagen, men jag blev chockad över hur hon såg ut! Hon såg nergången ut och blek och var inte snygg på något sätt. Efter den stunden har jag på något sätt slutat tänka på varför hon alltid sminkar sig och liksom förstått henne. Det kan låta sjukt, men det är ack så ärligt.
Jag kan inte dra mig till minnes att jag sett henne utan smink vid något annat tillfälle, men det har jag förmodligen, när vi haft bad med skolan, till exempel.
Vad vill jag då ha sagt med det här? Ja, det vet jag nog knappt själv, men jag måste säga att jag inte alltid tycker att det är så vackert utan spackel. Idag sminkade jag mig för första gången den här veckan och det är nog det som är anledningen till morgonens funderingar.
Busis
Tillbaka på praktiken, jag räknar ner tills det ska ta slut! Jag vill inte mer, jag är trivs inte här för fem öre. För första gången har jag insett vad alla som inte tycker om att ha praktik pratar om.
Jag är konstant trött och uttråkad och vill inte alls göra vad jag får i uppgift. Nej, tack och lov är det bara tre dagar kvar (idag medräknat)!
Här utanför leker barnen och jag önskar att jag också var liten och gick på dagis igen, allt var så enkelt! Nu är allt mest jobbigt.
Ibland kan jag längta tills jag får egna barn, bara för att ha en ursäkt för att få leka massa, men varför inte leka nu? Det har nog mest att göra med att jag inte har så många att leka med.. Om du vill leka med mig - hör av dig nu! Vi kan bygga sandslott eller åka rutschkana, vi kan göra kullerbytor eller gunga eller lägga pärlplattor, vore det vinter kunde vi ha snöbollskrig eller åka pulka. Välj själv, jag är öppen för alla lekförslag!
Nu börjar jag minnas alla lekar från när jag var barn, kurragömma, hitta nyckeln, och allt vad det var. Jag minns när det var öppet på övervåningen hemma, mellan vad som idag är min brors rum & mina föräldrars sovrum. På den tiden hade vi det rummet tillsammans och mitt rum fanns inte över huvud taget, men då kunde man liksom gå runt hela övervåningen och det uttnyttjades när det gällde lekar! När vi hade kalas och var många barn var mamma & pappa onda och sprang och jagade oss, själva grejen var alltid densamma, pappa fångade oss och fångade var vi i mammas & pappas säng, där mamma vaktade. "Bo" var i min & min brors säng, där kunde de inte ta oss. Men lekarna var olika, ibland var vi apor som de fångade och ibland var de häxor, ja fantasin är god när man är barn. Fast min pappas fantasi har alltid varit lika god, det är nästan så man misstänker att han fortfarande är barn. Barnasinnet finns i alla fall kvar!
Ja, jag saknar mitt dagis och det känns otroligt sorgligt att det inte finns längre. Jag vet inte ens vart barnen där hemma kan gå på dagis nu för tiden. Men Buskryddan, som mitt dagis hette (fast vi sa alltid Busis), var världsbäst, tyckte jag. Där trivdes jag hur bra som helst och jag kommer nog aldrig riktigt kunna förlåta mig själv för att jag valde att sluta dagis och börja på förskolan redan när jag var fem år! Hade jag valt att vänta ett år hade jag kunnat gå kvar på dagis flera år till och det där ångrade jag bittert, för direkt jag kom till förskolan saknade jag dagis!
Och det gör jag fortfarande.
Staden
Nu är jag tillbaka i den stora staden igen, tillbaka från Värmdö. Imorgon väntar praktiken igen och snart ska jag sova. På torsdag ska jag träffa Erik, trevligt trevligt.
Jag har läst ut Vävarnas Barn och längtar tills jag kommer hem och kan fortsätta med bok nummer två i Stockholmsserien, eller kanske ska jag läsa om den första för tredje gången innan? Jag vet inte, det enda jag vet är att jag fullkomligt älskar dessa böcker. Per Anders Fogelström är otroligt bra, måste jag säga.
Igår såg jag på En Obekväm Sanning och det kommer jag skriva mer om i en blogg så småningom, det här är bara en liten lätt uppdatering i väntan på att håret ska torka.
-
Maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne!
Just nu tror jag att vi är ganska många som inte skulle ha något emot att bli lurade till Skåne, eller?
Ja, maj är det i alla fall.
Så, trevlig maj! (Eller något sånt)
Jag har läst ut Vävarnas Barn och längtar tills jag kommer hem och kan fortsätta med bok nummer två i Stockholmsserien, eller kanske ska jag läsa om den första för tredje gången innan? Jag vet inte, det enda jag vet är att jag fullkomligt älskar dessa böcker. Per Anders Fogelström är otroligt bra, måste jag säga.
Igår såg jag på En Obekväm Sanning och det kommer jag skriva mer om i en blogg så småningom, det här är bara en liten lätt uppdatering i väntan på att håret ska torka.
-
Maj, maj måne, jag kan lura dig till Skåne!
Just nu tror jag att vi är ganska många som inte skulle ha något emot att bli lurade till Skåne, eller?
Ja, maj är det i alla fall.
Så, trevlig maj! (Eller något sånt)