Jag har fått en Award från Fiffiga Sofia. Det var förvisso ett tag sen, säkert två veckor, men bättre sent än aldrig. Ellerhur? I alla fall, den går ut på att man ska återpublicera den tionde bilden man la upp på bloggen. Och nu ljuger jag, eller fuskar kanske är mer rätt, för det här är min trettonde bild eller något sånt, men den tionde var typ världshistoriens tråkigaste! Den här bilden är från det första fotouppgiften vi fick under bildjournalistutbidningen jag gick. Jag har för mig att den här skulle gestalta berg. Det rör sig alltså om sensommaren i Norrland för snart tre år sedan.

Foto: Jens Assur (inte första bilden då, men den visar jag bara för han är så snygg). Klicka på bilderna för att se dem i stort format därifrån jag lånat dem. Eller klicka här för att se fler bilder.

Idag var jag & Sara på Kulturhuset och tittade på Jens Assurs utställning där. Otroligt häftiga bilder, framför allt tekniken han använt sig av (han har fotat med storformat, vilket innebär att negativet till varje bild är lika stort som ett A4), eftersom det har gett sån skärpa i bilderna. Det är helt otroligt, den nedre bilden, till exempel, kan man titta på i evigheter och upptäcka nya människor inne i de små fyrkanterna till lägenheter (klicka på bilden så ser ni det själva).
Vi hade en väldig tur också, vi gick dit lite på måfå men lyckades pricka in så vi kom alldeles innan Jens Assur själv höll den första visningen av utställningen. Så vi gick runt och tittade på bilderna och hörde honom berätta om tankarna bakom utställningen och hur han gått tillväga och så vidare.

Alltså, jag rekommenderar er verkligen att gå och titta på den här utställningen, har ni möjlighet så gör det gärna när han har en visning själv, det gjorde det hela otroligt mycket mer intressant.


Det blir alldeles för mycket text här om jag ska gå in på och börja förklara vad det här projektet handlar om, men för den intresserade rekommenderar jag att läsa här.

Jag ska ut och jobba en sväng, ville bara visa er de här snygga fotona! Jag blir så lycklig när jag ser snygga bilder i trist väder, jag tror det blivit min nya grej. Förmodligen för att det är så mycket enklare med snygga bilder i fint väder. Eller bara för att det är sådär tråkigt vädret är nästan hela tiden nu.

Kissie vs. Linda Rosing (jag lovar, jag ska sluta stjäla bilder, snart!)

Jag bad Pelle om blogg-topics, men hans förslag var skittrista, saker om diarre (skittrist, va?) och youtubeklipp på bloggar. Nä, tacka vet jag Ellas förslag om att svara på hennes frågor till Pelle (då får han ju ändå vara med, liksom).
Så, here we go!

Om du var tvungen att välja:

Att för resten av livet ha Kissies tuttar eller Linda Rosings haj/ankmun och superblonderat hår? Med extentions.
Alltså, jag gillar ju mina bröst! Gör inte ni?
Men ändå, så illa ser väl inte Linda Rosing ut? Eller? Jag har bara så svårt att se till bara en del och när man ser helheten föredrar jag Linda Rosing. Trots att jag spontant hellre skulle ha stora bröst än extensions och hemska läppar. Men nej, jag väljer Linda ändå!

Att för resten av livet styla dig som Foki (hår, kläder, smink, naglar - rubbet) eller att aldrig mer ha sex? Nej förresten, eller att aldrig mer kolla på en tv-serie. Nej, både och. Utan sex och tv-serier. (Går väl 'hand-i-hand' för dig eller?)
Alltså, ett liv utan sex? Vem försöker du lura? Hur skulle jag kunna välja det? Nejdu, den gubben går inte hem. Jag väljer Foki!

Att tvingas leva hela ditt liv med mig eller att aldrig mer ha tillgång till en dator?
Jag är ju ungefär världens socialaste människa, så jag skulle lätt välja dig. Frågan är bara hur länge du hade stått ut?

Att permanent döpa dig själv till Pelleskutt eller att bo hemma resten av livet? Och förbli ogift.
För det första har jag aldrig velat gifta mig. Fast att bo hemma resten av livet kanske inte vore så himla skoj. Men vadå? Ett namn är ju bara ett namn, dessutom hade det varit rätt roligt att heta Pelleskutt. Jag skulle nästan vilja säga båda alternativen! Eller nä, jag väljer Pelleskutt. Funkar fint för mig, ni kan börja kalla mig det nu om ni vill, ok?

Ibland önskar jag att man kunde lägga in lukter på internet. Då skulle jag ha en luktblogg och den här veckan skulle den lukta drottningsylt. Alltså, det är vad som producerats här i fabriken i veckan (säkert inte hela veckan, förvisso), och det har luktat så otroligt gott när man gått förbi. Så jag önskar jag kunde bjuda er också på den upplevelsen. Då hade jag nog haft hundra gånger så många besökare.

Och förlåt om det är trist med de här produktbilderna, men jag fotar så lite och jag gillar dem, även om de inte luktar. Dock blir jag lite knäpp på redigering av dem, vart hittar man en rak linje i en syltburk? Och färgerna bara leker jag med.

I alla fall, det är bönevimplar från Bhutan och det var många som gissade åt rätt håll (diverse gissningar på heliga saker från Asien), fast bara en som hade helt rätt. Detta var Emelie. Emelie? Vilken Emelie? Jag vet inte, men det kändes som hon svarade så precist och säkert att hon faktiskt visste, och därmed är det nog också en Emelie som har lite koll på mig, min familj & vår gård.

I alla fall, de är ganska lata där borta i Bhutan, så istället för att behöva be hela tiden skriver de bönerna på tygbitar och hänger upp, så sprids bönerna med vinden. Smart, ellerhur?