Nu håller jag på att packa, jag ska snart åka iväg, med slutmål Stockholm. Men först ska jag till Arvika, varifrån jag ska köra ett flyttlass åt My, som håller på att flytta till Stockholm. Ja, jag sticker om inte alls länge och ikväll ska jag hänga med bruden på bilden. Hon kan dansa hon, det ser ni väl? Justja, returen var det också! Jag kommer hem på söndag, förstår ni. Ha en fin Valborg så länge, hörrni!

Det var en gång en grabb som hette Pelle. Han bodde på en liten bondgård i Sörmland. Av alla djur på gården gillade Pelle grisarna bäst. Men han hade respekt för dem, för han visste att de kunde bitas rejält, det hade hans pappa berättat och han har ju självklart alltid rätt. Pappa vet allt! Pelle brukade få mata grisarna, och de åt verkligen allt! Men roligast var ändå när de rymde! Ibland kunde grisarna möta Pelle när han kom med bussen från skolan. Då tog han vägen genom grishagen hem, så var de tillbaka där de skulle igen. På gården fanns också en häst och en kalv som var Pelles systers egen. Pelles syster var fyra år äldre än Pelle och hon var det fjantigaste Pelle visste! Därför hatade Pelle också alla kossorna! Nej, tacka visste han grisarna, de kunde han sitta hos i flera timmar. Men det hände att de började jaga Pelle, då blev han tvungen att klättra upp på taket på deras hus, för där kunde inte grisarna komma upp. Dock var de ganska ihärdiga så ibland kunde Pelle få sitta där tills hans pappa kom och gav grisarna mat, då glömde de Pelle direkt! En gång hade Pelle frågat sin pappa om han inte kunde få sova hos grisarna en natt, hans pappa trodde att grisarna inte skulle gilla att ha Pelle hos sig mitt i natten. Pelle hade förresten fått ge de nya griskultingarna namn i våras. Det var sex stycken och han döpte dem till Nasse, Hasse, Klasse, Frasse, Brasse och Svasse. Pelle hade redan börjat fundera på vad nästa års kultingar skulle heta och han gick nästan och längtade efter det. Men han hade bestämt att ingen annan skulle få veta vad de skulle heta, det var hans egna hemlis, men hans syster ville verkligen veta och hon gjorde allt elakt hon kunde komma på för att få honom att berätta. En dag låste hon dörren när Pelle var ute, så han inte kunde komma in. Hon sa att hon inte tänkte öppna förrän Pelle hade berättat. Pelle vägrade och gick och satte sig i grishagen istället, vad gjorde det att han behövde vara ute ett tag när det ändå var så fint väder? Pelle satt där i hagen ett bra tag, men så plötsligt började det regna. Pelle gillade inte regn, så han blev lite arg på sin syster, men istället för att ge upp gick han in i grisarnas hus och la sig där i halmen. Det var så bekvämt att ligga där och höra regnet smattra mot plåttaket att Pelle somnade! När hans föräldrar kom hem och upptäckte att dörren var låst blev de arga på Pelles syster och undrade varför hon låst dörren. Hon sa att det var för att Pelle var dum och då frågade de var han var, hon hade ingen aning och föräldrarna undrade hur länge han hade varit ute. Systern trodde att det varit några timmar eller så. De gick ut för att leta efter Pelle, men kunde inte hitta honom någonstans! De ropade och skrek, men de flesta ljud begraves i regnet men tillslut fick de ge upp och gå in igen. Pelles mamma grät och skrek på systern som hade jättedåligt samvete. Hela familjen satt i köket och undrade vad de skulle ta sig till, vart Pelle hade kunnat ta vägen när plöstligt Pelle kom intraskandes genom dörren. Mamman kramade honom och undrade var han hade varit och varför han inte var ett dugg blöt. Pappan märkte att Pelle luktade gris, så han undrade ingenting. Själv kunde Pelle inte för sitt liv förstå vad som var på tok. Han hade ju bara sovit hos grisarna en liten stund! Men nog var han lite nöjd över att föräldrarna var arga på systern. Pelle förstod att det innebar att systern skulle vara snäll mot honom för att gottgöra, så han bad systern bjuda honom på glass och det gjorde hon. Pelle var nöjd och glad och tänkte att hans hemlighet kunde ingen få honom att berätta!

[slut]

 

Glöm för guds skull inte att kommentera Pelles inlägg här! 

 

Jag har en vän som heter Pelle, Pelle behöver lite hjälp. Det är nämligen så att han testar hur långt man kan gå med blogghoreri och därför hoppas han på att lyckas få 1000 kommentarer på detta inlägg. Alltså, gå in där och kommentera!

Igår skrev jag en saga till Pelle, här ovan ser ni min illustration till sagan. Konstnärligt, inte sant? Här kommer sagan:

1. Jag har tränat idag. Body Step stod på schemat, jag var längst fram och hurtigare än någonsin. När 50 minuter hade gått och det var dags för armhävningar var jag snarare svettigare än någonsin och det droppade till och med om mig (jag minns hur äckligt man tyckte det var när det killarna droppade av svett på gympan i högstadiet). Ännu en liten stund senare var jag nog också tröttare än någonsin, men jag är nöjd, det var skönt! Bilden visar min träningsdagbok senaste veckan, förresten.

2. Jag beställde skivor igårkväll. Många fina skivor. Tyvärr ser man inte här vilka artisterna är - det här är bara orderbekräftelsen jag fick på mailen. Mer om det när de kommer!

Väskan och jag drog till Karlstad i fredags. Den var packad med vad man kan behöva för en natt i stan; rena kläder, kamera, pumps, smink, busskort, iPod, pengar, solglasögon och lite annat smått och gott (på bilden ser det visst ut som jag bara har massa påsar i väskan).
I Karlstad vankades det grillning med vänner från gymnasiet (Rebecka, Linda & Frida) samt Anna som bjöd in sig själv som bihang och blev full och stack till stan. Vi hade otroligt trevligt men blev rätt trötta tidigt, orkade inte in till stan utan Frida var nykter & snäll och körde hem mig till min bror där jag sov.

Jag har blivit utmanad av Emma.



Hur mår du?
Jag mår fint, har precis ätit lunch och druckit kaffe, så jag är rätt nöjd.

Skrattar du?
I perioder. Eller, beroende på sällskap, kanske? I söndags skrattade jag otroligt mycket, knappast något nämnvärt sen dess. Alltså, inte mycket här hemma/när jag jobbar, men otroligt mycket när jag gör annat.

Gör du saker som får dig att må bra?
Javisst, jag tränar en hel del, det mår jag bra av. Och jag åker iväg ofta på helgerna, det behöver jag för att inte ruttna här hemma.

Träffar du människor som får din mage att pirra?
Nej, det kan jag inte påstå händer ofta. Jag är inte så pirrig av mig. Det händer, men väldigt sällan.

Känner du dig starkare eller svagare än förut?
Oj, jag vet inte.. Det beror väl på vad man menar med förut.

Saknar du?
Ja, jag saknar mina Ålstavänner och min bästa kompis som är reseledare. Nu är hon på Kreta och det känns ändå inte så långt bort, det var värre när hon var i Thailand. Nu är vi i alla fall vakna samma tider på dygnet!

Tar du hand om dina vänner?
Tar hand om? Jag vet inte, om det innebär att jag berättar för dem hur bra jag är så är jag väldigt dålig på det. Men om det innebär att vara generös, att träffa dem, att hälsa på dem, att laga mat åt dem och så vidare så tar jag god hand om dem!

Älskar du?
Ja, det gör jag. Men det finns verkligen inte många som jag skulle kunna säga till att jag älskar dem. Men några finns. Jag är dock inte så bra på det där med känslor.

Gör du alla de saker du så länge sagt att du ska göra?
Ja, jag är ganska bra på att se till att saker blir av! Såklart att man får massa idéer som aldrig blir mer än idéer, men jag säger aldrig att jag ska hälsa på någon utan att göra det, jag gör det jag känner för och jag vill alltid vara med på allt!

Håller du dina löften?
Javisst, fast jag lovar inte så mycket.

Längtar du?
Ja, men inte så jättemycket. Mest längtar jag någon annan stans, efter att sluta jobba (oj, sa jag verkligen det? ni på jobbet ignorerar det här va?) och efter att åka till Uganda. Och lite efter Marielle, och Julia, och lite annat kanske.. Efter imorgon kväll då jag ska träffa gymnasiekompisar, det blir fint.

Tänker du?
Ja, men för lite just nu. Jag brukar tänka mer, men jag får så dåligt med intellektuellt utbyte här hemma, det är trist. Jag behöver mina Ålstingar!

Brister du ut i öppna ärliga skratt som kommer ända från magen?
Haha, absolut! Jag skrattar ofta lite lagom.. Men så ibland kan jag brista ut i riktiga gapskratt.. Och då skrattar jag, och skrattar, och skrattar... Det tar aldrig slut! Senast var i söndags, hos Helle och ojojoj vad jag skrattade!

Vill du?
Alltid, jag vill allt!

Önskar du att det var som förut?
Det beror på vad man menar med förut. Jag saknar Ålsta, jag saknar att bo själv.. Men jag har det rätt bra nu också. Jag vill dock komma härifrån, från gården. Men det ska jag ju snart, så jag är ganska nöjd. 

Går du vidare?
Nja, jag är nog lite dålig på det.

Gråter du när ingen ser?
Ja, det händer. Det finns otroligt få som sett mig gråta. Familjen, Marielle och mitt ex är väl de enda jag kan komma på som sett mig gråta.

Vågar du?
Ja, ofta i alla fall! Jag älskar utmaningar!

 Är du lycklig nu?
Ja, men jag har varit lyckligare och jag vet att jag kommer bli lyckligare igen. Men jag är absolut lycklig nu också!



Jag utmanar: Helena, Marielle, Anna & Anna.

alltså, lite mer variation idag. Och med lite musklickningar ibland däremellan (framför allt mellan "delete" & "home" samt mellan de två sista).



Nej, roligare saker än såhär har jag inte att blogga om här på jobbet, kanske borde jag låta bli att blogga?

Okej, här är jag med snygga väskan jag köpte idag. Nu är jag hemma från festande i Munkfors, vi drog aldrig till parken utan nöjde oss med att vara hemma hos Helle och lika nöjd för det är jag! Trevligt som bara den. Om jag känner för't kanske jag berättar mer imorgon, annars vill jag mest önska er en god natt!

Har ni hört att de tagit Svartenbrandt? (Ehm, jag vill kalla honom Svartensven, men inser att det är någon helt annan!) Ja, alltså, det kanske inte är så stort eller hemskt intressant för er. Grejen är bara den att de tog honom en mil hemifrån mig! Vad fan gjorde han här? Jag har ingen aning.

Träningsdagboken är verkligen bra, jag älskar att träna när man får de här träningsrapporterna, det är som att man får lön för all sin möda! Det här är alltså en hemsida där man skriver in allt man rör på sig och så sammanställs det i fina tabeller och man kan till och med jämföra sin träning med sina vänner och se vem som tränar mest!

Har ni hört? Det var jordbävning i Italien inatt, minst 27 personer har omkommit och över 100.000 har fått lämna sina hem! Det låter verkligen läskigt, mätte 6,3 på Richterskalan och varade i 20-30 sekunder. Min extrapappa, som för närvarande är i Rom, vaknade av skalven, det skakade tydligen till rejält även där, vilket är 80 km från Aquila där det hände. Om ni vill läsa mer kan ni göra det här.

Uppdatering: Nu har de tydligen hittat mer än 100 döda!

Är det någon som testat den här grejen? Man blir inslängd i en personlig chatt med en random person, rätt skoj! Ehm, vad som är så speciellt med den vet jag egentligen inte riktigt, chatta med främlingar kan man väl göra var som helst.. Men. Men, jag är helt fast! Ja, nu vet jag ju hur jag kommer spendera min helg i alla fall!


Jag hade en helskum dröm inatt, förresten. Och då menar jag verkligen helskum. Jag tror inte jag kan komma ihåg och återberätta allt, men jag var på något ställe med en killkompis och en tjej han raggade på. Jag satt mellan dem och han böjde sig över mig för att säga något till henne, varpå jag bet honom i magen. Sen stod jag mot väggen och han började hångla med mig, verkligen råhångla. Men helt plötsligt slutade allting och han sa att jag inte fick höra av mig mer. Förmodligen för att han ville ha den här andra tjejen. Och det roligaste är nästan att jag inte vågat höra av mig idag bara för att jag drömde att jag inte fick, har verkligen känts som att jag skulle störa..

För övrigt har jag varit med Lussekatten till veterinären idag, hon har kastrerats och ligger nu seg och trött på vardagsrumsgolvet, lilltösa har blivit stor! Och imorgon, kära vänner, imorgon ska jag jobba i Skafferiet igen.

Igår rörde inte jag en dator efter klockan 14. På eftermiddagen jobbade jag i Skafferiet och det var jätteskönt och trevligt, faktiskt. Mycket folk var det också, så jag klagar inte. Jag har dessutom bestämt mig för att jobba där i sommar, så nu är det bestämt att hela juli kommer spenderas i Värmland. På kvällen igår bakade jag & mamma maränger, de blev superfina! Imorgon är det födelsedagsfirande här och då ska det ätas marängsviss, mumsigt värre! Bilder kommer säkert..