Lena (+ Skype) + Andy = SANT

Är vi inte söta tillsammans?

Alltså, det här med distansförhållande.. Jag känner ju att jag verkligen tagit det nästan så långt det går, men jag tycker ändå, för det mesta, att det fungerar ganska fint. Främst har jag nog Skype att tacka för det, för en billig peng kan vi både prata och se varandra i timmar, och det är alldeles underbart!

Men så, ibland, som igår kväll, så hade hela livet bara känts så mycket bättre, och jag önskade så innerligt, att Andy bara hade varit härm hållt om mig och sagt att "everything's gonna be okay, baby!".
Det hade fått mig så lugn och vetskapen om hur omöjligt det var och hur långt borta han är fick mig att känna mig så otroligt sorgsen. Det är i de stunderna jag hatar distansförhållanden!

Så snälla, ta mig till Uganda och till min mans famn! Helst igår.
Jag behöver bara en kram och en trygg röst som säger att allt kommer bli bra.

Nu har jag nyss slutat jobba, blev en riktigt lång dag idag och jag är jättetrött. Men imorgon öppnar vi butiken, så det börjar se riktigt fint ut där!

Förstår att det är svårt att känna närhet på distans. Men ni fixar det, riktig kärlek övervinner det mesta! Har ni bestämt när ni ses nästa gång?

sv: haha ja det hade varit något :)

svar: haha ingen fara =)

jag hatar distansförhållanden! det var inte min grej alls, usch. så jobbigt med den där ständiga saknaden.

jo man vill ju träffa så mkt som möjligt. ses ni inte förrän i sommar nu elle?

Det är inte lätt med distansförhållande. Tur att skype och sånt finns.

ah okej, vad hade du tänkt plugga annars då? du kanske kan lfytta till uganda och bli gravid istället? ;)

ah okej spännande :) haha nä bra att du ser det så iaf, barn ska du nog vänta med.

Åh vad söt bild och vad gulligt skrivet. distansförhållande är inte lätt men kul att det verkar funka bra för er! när kommer ni ses nästa gång? :)

Och jag som tycker att min man är långt borta och hemma sällan, jag är nog lyckligt lottad ändå.



Hoppas butiksöppningen blev lyckad!

haha usch den oron är den värsta. sen u mer man oroar sig ju senare bli ju mensen också.

hur kommer det sig att ni träffades?:D //Emma.