Skrivet söndag kväll, utan internetuppkoppling.


Det spelar ingen roll hur många gånger jag flyger, jag är alltid lika fascinerad av att titta ut genom fönstret och se marken under mig.
Mest gillar jag att se städer och ljus från dem när det är mörkt. Parker, gator och bilar är också roligt, men grustaget vid Karlstads flygplats är riktigt trist. Mina häftigaste minnen är från när jag en gång, när det var alldeles klart, såg hela Skåne och Danmark, det var som att titta ner på en karta. Men även att flyga över Alperna är rätt roligt, att se alla bergstoppar och så vidare.


Idag satt jag dock vid gången på alla tre flygningarna (Karlstad-Arlanda-Frankfurt-Nürnberg), så jag såg inte så mycket. Men jag minns första gången jag flög (eller nej, det gör jag faktiskt inte - det enda jag minns från den flygningen var att vi spelade mycket Tetris, men jag har fått det berättat för mig) när min bror tittade ut och sa "Jag är i en ny värld" när vi kommit ovanför molnen.
Vid det tillfället var jag knappt fyra och min bror drygt sex, vi åkte till Marocko. När vi skulle åka hem blev jag rädd för en läskig gubbe, och sprang och gömde mig, hela familjen letade som galningar efter mig och började planera vem som skulle stanna kvar i Marocko för att leta när jag plötsligt kom fram ur någon duschkabin eller liknande. Sen fick vi vänta på flygplatsen i åtta timmar och jag blev jättebra kompis med en annan flicka. På flyget fick jag också en ny kompis: Stellan Skarsgård, han hade varit i Marocko och spelat in film, jag visste inte vem han var och vi pratade hela flygresan. Det har jag inte heller något minne av, men hade jag haft det hade det varit ett roligt minne.

Nu är jag på hotellet, Prinzregent heter det. Jag ligger i sängen utan internet och ska strax till att sova. Jag är i Nürnberg för sjunde året i rad, på det här hotellet för sjunde gången och ska jobba på mässan för sjunde året. Eller, egentligen för sjätte eftersom jag låg på sjukhus hela förra året på grund av blindtarmsinflammation.

Samtidigt kan jag inte låta bli att sakna Marielle, min bästa vän. Hon var med mig hit för två år sedan och jag önskar att hon var här med mig iår också, men tyvärr inte. Istället är hon i Thailand och jobbar - jag har inte sett henne sen oktober/november någon gång. I sommar ska hon dock jobba på Kreta, och då jävlar ska jag hälsa på henne! Någon som vill följa med till Kreta i sommar?