Det känns som jag sålt smöret och tappat pengarna, inatt stjäl någon (jag vet inte vem, hade jag vetat det hade jag tagit fast honom/henne och bankat skiten ur personen tills jag fick stöldgodset tillbaka) en timme av mig, det är surt - elakt.
Vem är det som är tjuven? Är det du? Är det jag? Är det världen?

Alltså är klockan, i teorin (om man räknar utifrån hur mycket sömn jag får), snart 00.30, det betyder att jag verkligen borde sova.

Ikväll har jag och Marielle haft pyjamasparty i Magnus säng, vi har sett på film och vi har skrattat mycket. Marielle är bra hon!

---

Varför är det ett frågetecken i din röst, i min också men jag skyller på dig.

Jag har lyssnat mycket på musik de senaste dagarna och jag har sett mycket film, det är trevligt. Den senaste veckan har jag sett fyra riktigt bra filmer, faktiskt (så många filmer brukar jag inte ens se på en månad och nu har jag lyckats se så många på en vecka och dessutom har de varit grymt bra!).
Jag har lyssnat på Säkert, men dagens låt är ändå Vapnets Thoméegränd. Det måste vara deras bästa låt, absolut!

Fast såhär sent är det skönt att lyssna på något gammalt och välkänt, så jag väljer
Simon & Garfunkel - For Emily, whenever I may find her

och varför jag egentligen skriver det här och vad jag egentligen skriver vet jag knappt själv. Just nu skulle jag nog egentligen helst vara lite poetisk och skriva en dikt eller så, men det känns inte som något jag ska ge mig på ikväll, det skulle inte bli något läsvärt över huvud taget (som att det här är det), så därför ska jag inte skriva mer utan njuta av musiken istället.