Känslorna slår ut mig

Jag lyssnar på Säkert! och Annika sjunger

Du ser för bra ut i svart svart lugg och blå anorak


och jag önskar att jag också kunde hitta någon som såg bra ut i anorak.
Återigen sätter sig hennes texter längs med ryggraden,
smyger sig in i hjärtat och vrider runt,
vrider runt mina känslor.

Jag kan aldrig släppa min övertygelse om att Annika känt alla mina känslor och
att hon känt alla känslor jag önskar att jag kunde få känna.

Det känns som att känslorna känner igen den här känslosamma situationen jag står inför,
för ett år sedan:
ensamhet, erkännanden, tårar,
ensamhet, saknad, tomhet,
ensamhet, spruckna löften, avslöjade lögner.

Jag tror inte det kan bli samma sak den här gången,
men jag minns det, minns med hela kroppen.
För ett år sedan hade jag Camilla, Camilla hade Kareem och det var så fint,
men det sprack med ett mail, jag dödade Camilla och allt tog slut på två röda.
Därför kan det inte bli samma sak nu, jag har ingen Camilla att döda, det kan bara bli bättre.
Jag tror inte heller att det kan bli en lika påtaglig ensamhet,
men med Annika i öronen - om och om igen - känns det på samma sätt.
Jag tycker om henne, men i vissa stunder blir jag så otroligt ledsen.


Jag vill hitta någon som ser bra ut i anorak

Kommentarer
Postat av: Patrik

Säkert! måste vara kvinnornas svar på Håkan. Det låter riktigt lovande!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback