Längs din linje
vandrar mina fingrar, min blick.
Så vackert, så mjukt,
så du.

Om du höll min hand bara en liten stund till,
så som du gjorde, duvet när.
Duvet, den gången som fick mig att fastna,
för dig och för dina linjer.

?

Du minns en dikt,
läser ur minnet för mig;
Längs din skåra paddlar jag min kanot
Du får mig att skratta,
drar din hand längs min hals och säger:
Din hals är vacker när du skrattar.

Nu är det dina fingrar,
dina fingrar som följer mina linjer,
och vi vet att det aldrig kommer sluta där.