Regina Spektor - Laughing With


Alltså, på riktigt. Den här kvinnan är banne mig ett geni, inte nog med att hon gör underbart bra musik, hon gör också världshistoriens häftigaste musikvideor, jag gillar dem verkligen! Den här är mer regel än undantag, och den är galet snygg och hur bra som helst! Jag gillar den verkligen och rekommenderar er att kolla hela videon även om ni inte gillar musiken, för den är verkligen grym!

Klavertramp 2009


Ikväll har jag varit produktiv och fixat med den här affischen. Den är justerad och förhoppningsvis är det här även det slutgiltiga, men det vet man ju aldrig så noga med.

Klavertramp är en endagsfestival i Karlstad som är gratis och anordnas av Grön Ungdom tillsammans med UNF och NBV och sponsras av Karlstads Kommun (såvitt jag förstått), det kommer vara många artister som uppträder - de flesta är lokala förmågor - och det kommer vara massa annat skoj som konst- & fotoutställning, poesi och kanske lite lekar.

Alltså, en heldag som ingen som bor i Karlstad eller i närheten borde missa, det är dagens tips!

Jag vill se de där skyarna igen


Pelle, när ska vi boka biljetter till Way Out West?

Åh, jag har ett sånt otroligt festivalsug just nu, det är helt obeskrivligt! När jag satt på bussen förut dök den här låten upp i min iPod och det var så fint, det fick mig att längta - jag vill se de där skyarna igen!
Det finns förresten inga bättre bussar än Värmlandstrafiks och det finns ingen bättre bussträcka att åka än den mellan hemma och Karlstad. Jag älskar att sitta och halvsova på den bussen, så även idag. Och så vaknade jag, med solen i ansiktet! Det var lika underbart som alltid, jag slumrade mer och njöt av solskenet och när jag närmade mig Karlstad blev det passande nog mer peppande musik, först Hives och därefter Pokerkväll i Vårbygård. Hur fint som helst!

Nu sitter jag på tåget till Stockholm, för närvarande står vi i Vingåker, när började tågen stanna i Vingåker egentligen?

Ja, festivalsuget var det ja, eller livemusiksug över huvud taget! Jag vill på Peace & Love, jag vill på Siesta! (ja, det är ju imorgon, så det inser jag också att det inte kommer hända), jag vill på Where The Action Is och jag vill se Morrissey på Hovet. Någon som vill med på något av detta? Jag är på alla förslag!

Men något som jag faktiskt ska på, det är Way Out West. Jag var precis inne och tittade på artisterna och egentligen är det inte så många jag vill se, det är ju Lily som lockar. Och att det är ett trevligt ställe och nice med musik och öltält. Ja, ungefär det. Och att jag har så mycket pengar som jag behöver slösa på roliga saker!

Men följande vill jag se på Way Out West, bäst går först:
Lily Allen
Amadou & Miriam
Timo Räisänen
Fever Ray
Anthony & The Johnsons (med Göteborgs Symfoniorkester)
Arctic Monkeys
Jenny Wilson
Olle Ljungström
Band Of Horses
Patrick Wolf


I'm wide awake, it's morning

Jag har inte gjort mycket sen sist. Kolbjörn är hemma, så vi har hängt lite, han har fått testa min wacom och blivit så fascinerad att jag tvivlar på att det dröjer länge innan han skaffar en själv.

Och så har jag lyssnat på Bright Eyes, min favoritskiva - I'm wide awake, it's morning - och bland annat
den här låten. Ja, jag ville mest tipsa om den, den var det länge sen jag hörde.


För övrigt åker jag till Stockholm imorgon. Igen! Ja, Stockholm är trevligt, så varför inte?

Bob Hund på Cirkus, 2 maj

Bilden har jag faktiskt stulit från Expressen, den föreställer Thomas.
Rock-Thomas. Thomas Öberg. Bob Hunds sångare.
Bilden är dock inte från konserten i lördags utan från ett helt annat tillfälle.

I lördags upplevde jag en av mina hittills bästa konserter. På scen stod Bob Hund, platsen var Cirkus i Stockholm och i publiken var jag. Thomas Öberg är rocken personifierad, han staplar högtalare som han klättrar upp på, han hoppar, han skriker, han låter publiken krama hans ben och han vet hur man tillfredsställer en hungrande YouTube-generation.

Jag har tröttnat på den här grejen med att ta med mig kamera på konserter, jag vill njuta av stunden, dansa och röja och inte behöva bry mig om annat, men tydligen är jag ganska ensam om detta. Det insåg jag och det insåg Thomas Öberg som sa något i stil med: "Stoppa ner era mobiltelefoner och kameror nu, sluta filma, era jävla losers!". Och jag hör fortfarande hans skånska klinga i öronen.

Jag skulle vilja påstå att den här konserten gav mig en helt euforisk känsla, jag älskar röjiga konserter och jag älskar att ramla runt i publiken. Jag älskar att sjunga med i underbart bra låtar och jag älskar att stå långt fram i publikhavet. Det spelades så många fina låtar, gamla favoriter som "Allt på ett kort", "Ett fall och en lösning" och "Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem, men det gör jag; tror jag". Det spelades nya, grymma låtar, som "Blommor på ett brinnande fartyg", "Tinnitus i hjärtat" och "Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk".

Men trots allt detta, trots all eufori, trots alla fina låtar och trots all lycka, finns det ändå något som höjer hela konsertupplevelsen ännu ett snäpp. Detta sammanfattade jag fint i en Facebookstatus när jag kom hem: "Lena Möller säger: killen framför mig fick hålla Thomas Öbergs mick, men det var mig han tittade på och min hand han kramade."
Alltså, Thomas sjöng, tittade på mig och höll min hand. Jag var lycklig. Och med detta vill jag avsluta det här och säga att det var en helt fantastiskt underbar kväll och en av de bästa konserter jag sett!

Tisdag, fin musik och slut på jobb

Åh, titta vad fint!

Vet ni? Idag jobbade jag min sista dag. Det känns fint! Imorgon ska jag dock fixa med lite allt möjligt, så det blir inte sovmorgon ändå. Jag ska planera Interfood som det bestämdes idag att jag ska på i mitten av maj. Jag ska bjuda på smörgåstårta på jobbet för att jag slutar och jag ska nog hjälpa pappa att måla nordväggen på huset. Ja, så fullt upp kan man ha på sin första lediga dag, men det känns riktigt skönt! Vad ska ni själva göra imorgon?



Förresten, fy fan alltså! Hur sjukt är inte det här?


Om ni tröttnar på mig, förresten, kan ni kika in här istället! En ny brud är med i gemenskapen, skoj va? Lite som en frisk fläkt, kan man säga!

Rent a wreck


Jag fick ett fint mms av världens sötaste Emelie, jag har dock inte installerat mms på min mobil så jag fick det i datorn. Emelie jobbar i en butik i Köpenhamn och där kan man tydligen köpa den här finfina kepsen, som förmodligen är den snyggaste keps jag någonsin sett! Men för att ni ska förstå det fina i den måste ni också lyssna på den här låten som är en av de bästa jag vet!

Jag föll för nån på nån fest nånstans


Ikväll peppar jag med gamla Håkan-låtar, som den här och den här. Tillsammans med Joel förundras jag över hur ung han var, men det är ju bortåt tio år sedan det där! Jag saknar Håkan, finns det någon möjlighet att man får se honom snart, kanske? I alla fall, min poäng är den att han fyllde 35 igår. Han börjar bli gammal, den där gubben.
Grattis i efterskott, Håkan!

En bra bit in i helgen

Bara så ni vet att jag lever tänkte jag att det passar att säga att jag är i Örebro, hos Julia. Kvällens låt är definitivt den här:

I don't imagine he's ever been suicidal, his favorite band is Creedence Clearwater Revival


Kan någon berätta för mig vem den här låten handlar om? Jag har så många idéer på vem det skulle kunna vara, alla jag frågar säger olika, vad tror ni?
Jag tycker det här är en intressant låt och ända sedan jag hörde den första gången har jag funderat på vem det egentligen är hon sjunger om.

Och när det gäller rubriken, det är det mest genialiska rim jag någonsin hört! Jag älskar det fullkomligt, så mycket att jag tjatar om det hela tiden, de flesta i min närhet har hört mig säga "Den här låten har världens bästa rim, lyssna!" "Det kommer snart!" "Nuuuu.. Nej, snart, nu! nej, eeeeh, NU!" Alltså, jag snackar om hur man kan komma på något så smart som att rimma "Suicidal" på "Creedence Clearwater Revival" - JAG ÄLSKAR'T!

Ombytta roller

Jag städar mitt rum och lyssnar på Lars Winnerbäck.
Mamma lagar mat och lyssnar på Lily Allen.

Det brukar vara jag som lyssnar på Lily och mamma som lyssnar på Lasse, trevligt att vi ändå har så lika musiksmak.

Columbus var en sopa, det vet vi allihopa, han seglade till fel provins.

Jag har något att bekänna för er, kära vänner. Jag förstår om det här kommer som en chock för vissa av er och jag har till och med överseende för om ni rentav blir besvikna på mig. Men det här är faktiskt på riktigt.

Jag hyser en väldig kärlek till en viss man, han är väl något av min ungdoms- (/barndoms)idol och jag kan inte sluta älska hans musik. Mannen jag pratar om heter Wille Crafoord och senaste veckan har jag ägnat oräkneligt antal timmar åt att lyssna på min favoritskiva med honom. Det är sådär bra som bara musik som man kan varenda ord i är, det är sådär klockrent som bara musik där man alltid vill citera allting till allt och alla från är och det är sådär härligt som bara gamla idoler kan få det att kännas.

Tyvärr är utbudet på Youtube väldigt dåligt, det enda från min favoritskiva jag hittar är den här:

Cheesy, eller hur?

Men egentligen skulle jag snarare rekommendera
Jag samlar på dig, Samma typ av annorlunda saker och Din tur.

Däremot hittade jag något annat spännande som jag blev väldigt road av att se/höra, vad tycker ni om det här?

Nu är det ju inte bara så att jag gillar Wille Crafoord utan jag tycker att han är minst lika bra tillsammans med sina vänner i Just D, men det är en helt annan historia. Det här är kärlek, helt enkelt. Kärlek till otroligt bra musik.

Vad tycker ni om Wille Crafoord? Har han inte ganska många bra poänger ändå?

Utvärdering av melodifestivalen

Vi såg, som de flesta andra svenskar, på Melodifestivalen ikväll. Kommentarerna löd ungefär såhär:

"Den där är tråkig", "Nej, ingenting som går hem bland Öststaterna"
"Hörrni, där är hon med brösten!", "Jaa, hon har ju gigantiska bröst!"
"Hennes kläder är ju hemska!" "Det är lite ABBA över henne", "Ja, men det är vad de vill ha där borta!"
"Åh, Alcazar - det är ju han bögen!" "Vem? Alexander Bard?" "Nej, han den andre" "De här går nog hem i Öststaterna, en bög och horor - det gillar de!"
"Kom och titta på pausunderhållningen och de ryska hororna!"
"Oj, vann hon? Ja, hon är duktig!" "Ja, det är hon. Men hon måste nog klippa av kjolen om det ska gå bra för henne!" "Ja, riktigt kort ska det vara. Det måste vara horigt!"


Ehm, jag undrar vilken nivå min familj låg på ikväll egentligen. Och då ska jag poängtera att i de här samtalen ingick både min mamma och min farbror.

Torsdagsvillha

Det är torsdag och ikväll vill jag ha följande:


(bild stulen av
Julia, jag hoppas hon ursäktar mig)

1. Marielle
2. Sangria
3. Bob Hund




4. Snygg tavla

Jag hittade en cool brud som gör galet snygga tavlor. Och till råga på allt har hon en tävling där man kan vinna den där ovan. Är den inte snygg, så säg? Jag skulle gärna vinna den, det vore coolt, så jag deltar härmed i hennes tävling!

Jag sparar min tid, så att jag kan spara på dig

Tisdag morgon på jobbet, jag är frukostansvarig och sjunger på den här fina låten som är Vapnets bästa. Jag drömde om den och åh vad jag gillar svensk pop! Men eftersom jag är på jobbet kan jag inte lyssna på den, så istället låter jag er göra det.


Jag sparar min tid,
så att jag kan spara på dig

saker du säger och gör,
dina skivor, böcker, kläder du burit
antecknas av mig, allt arkiveras hos mig

på hårda, små prydliga kort
har stulit ett kartotek från biblioteket

så är jag kär eller bara galen?
snart går jag sönder, Östersunder
jag vill tro att det är
något som bara händer här
att nere i söder någonstans
kan jag fungera igen,
kan jag glömma dig


jag vet hur du går
från ditt jobb till bussen hem
hur du följer Thomégränd
och jag hänger på Domus, så jag får se dig
ingenting händer någonsin i ditt liv
det är så jag vill ha det
jag vill följa dig, vill närma mig långsamt.

Lily Allen kommer till Way Out West!

Har ni hört? Den här kvinnan kommer till Way Out West! Det betyder tamejfan att jag också kommer dit! Någon som ska med? Någon som vill hänga med mig där? Någon som vill bjuda mig på någonstans att bo?


Alltså,
Lily Allen kommer till Way Out West i sommar. Hon skulle varit där 07, men blev sjuk så konserten ställdes in och ersattes med Teddybears Sthlm eller något liknande. Bättre lycka nästa gång säger vi då och hoppas på att hon dyker upp i sommar.
För hur underbart skulle det inte vara att få se Lily Allen live? Jag är på i alla fall, riktigt ordentligt!

Way Out West släppte alltså de första artisterna idag, en härlig bunt. Se alla klara artister här.




The Sprites - I started a blog nobody read

Okejokejokej, jag inser också att jag inte bara kan sitta här och vidarepublicera vad andra publicerar. Men det här är det bästa jag hört på länge, jag kan inte sluta älska den. Jag kan inte sluta älska Annika som har den där bloggen som är så bra och idag älskar jag över högt och lågt.


Lyssna på den här låten och njut, har ni hört en bättre låt om bloggar?

Gissningslek på hög nivå

Den som kan räkna ut vad de här tre låtarna har gemensamt kan jag tänka mig att gifta mig med.








The New Pornographers - Letter From an Occupant


When you flash up on my phone, I no longer feel alone










Igår läste jag en
recension av Lilys nya i DN, jag gillade den inte.
På recensenten låter det som att hela skivan bara handlar om kärlek och relationer, som att Lily är någon medioker kärleksanalytiker. Jag tycker att hon är så mycket mer, det handlar om känslor men det handlar även om vänskap, om henne själv, om att leva upp till krav och om väldigt massa andra smarta grejer. Det är dessutom så mycket mer än en trea som skivan fick i DN.

Visst finns det några låtar som är lite tråkiga, skivan överlag är lite ojämn, men det fina är så fint så man glömmer allt annat direkt. Och är det något jag vill innan jag dör så är det att se Lily Allen live.
Å andra sidan skriver han många smarta saker och saker som satt sig på min hjärna, om hennes texter. Så jag tycker ändå att recensionen är absolut läsvärd.

Tidigare inlägg Nyare inlägg