Du har nu plats 78 i kön, tack för att du väntar.

Det är inte för inte man känner sig lite modfälld när man ringer banken. Jag sitter nu i telefonkö och väntar, ska fråga om en liten struntgrej egentligen..

-

Blindtarmsbekymmer del 63

Jag gjorde ett nytt tappert försök att ringa Tyskland idag. Jag tänkte att det får bära eller brista, pratade på knagglig tyska "sprechen sie English?" - scaret var självklart nej. Jag fick fortsätta låtsas att tyska var min grej och det tog typ 5 min att förklara att jag behövde ett IBAN-nummer för att kunna betala min räkning. Hon frågade en hel del hit & dit, jag förstod inte så mycket, minsann!

(nu kom jag fram till banken)

Alltså, jag ringde till tyska försäkringskassan och bad om IBAN-nummer på tyska, nemas problemas - jag fick numret! Dessutom babblade mannen (som jag lyckats bli kopplad till efter att jag förklarat massa, men jag slapp i alla fall förklara för honom igen, han var mannen med kollen) om ett BICnummer. "jaja", tänkte jag och fattade inte vad han sa (de tyska koderna för att läsa bokstäver, nivet svenskans A som i Anders & E som i Erik, är typ Nordpolen och Freidrich och jag hade noll chans att hänga med!).
Jag gick in på min internetbank, lycklig över att ha ett IBAN-nummer som förhoppningsvis skulle fungera den här gången. Och javisst, IBAN-numret fungerade! Men så var det ju det där med BICnumret. ATTANS! Jag hade ju ett nedskrivet sen sist vi ringde tyskland, och jag tyckte allt att han sa ungefär det som stod där, så jag testade med det. Men ICKE! Nej, här funkar ingenting, vilket resulterade i att jag ringde internetbankens kundtjänst och frågade en trevlig, svensk, man om hur jag lättast skulle få tag på BICnumret. Han sa att jag skulle ringa Tyskland igen.
Sagt och gjort, men den här gången orkade jag helt enkelt inte ringa försäkringskassan (AOK Bayern Die Gesundheitskasse), utan valde att försöka ringa banken istället. Banken, som på min faktura heter Postbank München. Jag sökte på internet och hittade ett nummer som jag, glad i hågen, ringde. Där svarade en kvinna och jag testade igen och frågade om hon pratade engelska, och HALLELUJA, success! Kvinnan pratade lite knagglig engelska och jag berättade om mitt ärende, hon svarade att jag hade ringt till typ företagsbanken och alltså kunde hon inte hjälpa mig. Men hon gav mig i alla fall ett nummer till privatavdelningen.
Jag ringde dit och fick prata med en trevlig man, som även han kunde engelska (Postbank München, jag älskar er!). Han gav mig BIC-numret och så var det inte så mycket mer med det. Tillbaka till internetbanken, tillbaka till min betalning. Fungeare BIC-numret? NEJ! Jag gav upp för idag, så ni lär få höra mer om mina blindtarms-betalningsbekymmer!


-

Okej, nu pratade jag med banken igen, dock telefonbanken den här gången och det hade ingenting med min tyska blindtarm att göra utan det handlade om några kortbetalningar som inte dragits. Men till saken, jag kan inte förstå att varje gång man pratar med banken frågar de om sparande av olika former. Konversationen mellan kvinnan idag och mig var som följer:
- jag ser ju att du har flera sparkonton, ett fondkonto och ett framtidskonto.
- jaaa?
- ja, du sätter inte undan något på dem?
- nej, inte regelbundet
- du vet att det är bra att ha, man kan sätta in lite varje månad. 100 kronor mindre i månaden är inte så mycket, men det blir mycket pengar!
- ja, men jag är inte intresserad just nu.
- men jag kan lägga in att du ska börja senare, i vinter eller efter nyår.
- nej, jag ska tänka på det först.

okej, jag var inte så rak och enkel, de har en förmåga att snärja en, de där bank-människorna! men jag lyckades i alla fall säga nej.
sist jag var på banken, för typ 3-4 veckor sedan, frågade kvinnan jag pratade med då om jag ville börja pensionsspara. bah, jag vill inte spara några pengar alls på något annat sätt än mitt eget, så det så! sluta tjata, jag är ung. jag vill inte bli vuxen nu, jag vill ha mina pengar själv, nu, inte om 45 år!

Det var allt från mig och banken för idag, återkom gärna för uppdateringar.