Vi började här nere på Gotlandsgatan, gick ner till Götgatan och Ringen för att köpa batterier till kameran.
Sen begav vi oss vidare mot Vita Bergen och traskade runt där länge. Jag tycker om Vita Bergen, det är behagligt och vackert. Sofia Kyrka är stor och mäktig på toppen och gammal och snygg. Vita Bergen är en avkopplande miljö mitt i stan, där finns en inhägnad där man kan släppa hundar lösa och det fanns många fina hundar att titta på. Därefter promenerade vi vidare, längs Renstiernas Gata och hittade en kiosk där en snäll man gav oss en karta som han spillt något på (antagligen kaffe). Därefter fortsatte vi vidare till Stigbergsparken där vi tog Frans Schartaus Trappor och sedan ner igen på andra sidan via Sista Styverns Trappor. Väl nere på Fjällgatan är utsikten otrolig, vi fotade både Gamla Stan och Djurgården. Därefter fortsatte vi vidare och kom fram till Cornelisparken och därefter vidare till Katarina kyrka. Där hälsade vi på bland annat Anna Lind & Cornelis Wreesvijk, men även en familj som dött i Tsunamin, med en son på ett år. Vi såg några alkoholister som satt i minneslunden och drack öl och vi såg ungdomar som låg på kyrkogården och solade. Vidare mot Mose Backes Torg, där vi tog en paus utanför Södra Teatern. Sen gick vi vidare mot Katarinahissen och tittade på all utsikt som finns där runtom.

Vi funderade på om vi skulle åka hissen och rätt som det var så kommer det en man och trycker på knappen för att kalla på hissen. Och inte vilken man som helst, utan Lars Winnerbäck! Jag & Rebecka blev väldigt uppspelta och helt plötsligt var det inte frågan om att låta bli att åka hiss! När vi står där och väntar kommer en man till, och då kan man ju fråga sig vad oddsen för att denna man ska vara just Sven Wolter är? Jo, visst är det han och där står vi och de. Och till råga på allt pratade vi till och med lite med dem.
Det var svårt att inte titta lite extra på Winnerbäck, just för att det var han, men man försöker ju låta bli. Men självklart förstår jag att han visste mycket väl att vi kände igen honom och tyckte det var häftigt. För häftigt, det var det!

När vi kom ner försvann Sven Wolter direkt, men vi följde efter Winnerbäck (dock inte bara för efterföljandets skull) från Slussen bort mot Gamla Stan. Vi traskade runt i Gamla Stan ganska länge, åt lunch där och tittade på mycket trevligt.
Till slut, när vå gått runt Gamla Stan sisådär tre varv, var vi framme vid slottet, vi fortsatte ner på Strömparterren och så upp igen, förbi Operan och till Kungsträdgården. Sen var vi trötta på dagen och gick mot "stan" och in på "Gallerian", där jag åt glass. Sedan köpte Rebecka en födelsedagspresent till sin bror och därefter begav vi oss hemåt.
Nu har vi handlat mat, ätit och sett på hockey, Rebecka sover (eller nästan i alla fall) och jag ska göra detsamma.

Ha det finemang, gott folk! Jag hör av mig när tillfälle ges.