Jag åkte bil ner till Karlstad idag och valde bland mina föräldrars skivor för att ha något att lyssna på i bilen, jag funderade en stund på Norah Jones eller Laleh, men till slut fastnade jag för Blå Tåget. Blå Tåget har jag vuxit upp med och deras texter finns etsade i mitt huvud, därför blev jag lite förvånad när jag inte var så sugen på att sjunga med till de välbekanta låtarna i bilen. Jag skruvade upp volymen och lät musiken liksom tränga sig på mig. Trots att jag inte kände för låtarna som jag brukar utan min musikhjärna snarare har blivit bortrövad av Byz, Basshunter & Kobojsarna (svårundvikligt på halvtråkiga svenska uteställen & under studenttider) på sista tiden så tar jag fortfarande till mig av deras texter och

...och nu kan jag inte alls koncentrera mig längre på Blå Tåget, då skamligt nog Byz - Jag smyger ut dök upp i min dator...

och varje gång jag lyssnar på dem upptäcker jag nya saker i texterna. Visste ni för övrigt att de var långt före Ebba Grön med Staten & Kapitalet? Staten & Kapitalet är för övrigt den låt med dem jag lyssnat mest på och det är nog också den enda låt jag kan utan att höra den. Men det finns vissa låtar som säger mer än andra, till exempel den om flickan som jobbade som strutbagare på en glassfabrik, lönen var dålig och till slut var hon för gammal & långsam och fick gå ute på gårdsplan för att plocka papper. Hon blev upprörd och gick till chefen som sa "du är som klippt & skuren som kurledare i företagsdemokrati", hon skyllde på kapitalisterna och blev bortförd av svartklädda polismän.

Och mitt i det här dyker Gustav upp i mina tankar, det är helt enkelt så att vissa människor skapar nya insikter. För ett tag sedan frågade Gustav mig varför jag inte är politiskt engagerad och jag kom på att jag har faktiskt inget bra svar på det, för jag vet ju vad jag tycker och tänker och jag vet absolut vart jag står (för att inte prata om hur väl jag vet vart jag inte står).

För att återvända till flickan i sången så får man även veta att hon har sämre lön än den manlige strutbagaren bredvid henne, man får veta att hon har det lika dåligt fortfarande efter 20 år, medan glassföretaget blivit multinationellt och mina tankar vandrar vidare till människor utan rättigheter och de som helt plötsligt ligger närmst är åter något Gustav pratade om för ett tag sedan, men att gå djupare på det känner jag inte riktigt för just nu.
I vilket fall så är de mänskliga rättigheterna just vad de utger sig för att vara; mänskliga rättigheter.

Idag såg jag en reklam för kondomer, om man köper de kondomerna går 5 kr till Zambia (jag hann inte läsa så mycket mer, man det handlade nog om något HIV-projekt eller något liknande), och visst fan, ska man ha sex kan man väl lika gärna göra lite nytta med det!
Så, nästa gång du ska köpa kondomer - köp ett rött paket som stödjer Zambia!