Cykelsemestern är härmed avslutad, vi är hemma och välbehållna och till och med farmor har kommit hem i gott skick. Vädret har varit härligt värre, trots att det regnade de första 30 kilometrarna har vi fått mycket sol på våra nackar. För att inte prata om armarna, där man kan se en härlig bondbränna! Jag har bondbränna och det tycker jag är hur häftigt som helst! Inte för att den är så jättetydlig och jag hade faktiskt bondbränna förra veckan också, men ändå! Kinderna är varma och näsan nästan lite öm till och med. För att inte prata om RUMPAN! Jo, efter 18 mil på cykel kan jag lova att man vet att man har en rumpa. Jag kan dessutom lova att det är skönt att få lägga sig ner en stund och att det är skönt att få vila knäna.

Annars då? Lördagens cykling var inte alls som fredagens - på många sätt! Vi började i stan, vilket vi avslutade fredagen med. Hela dagen bestod av strålande solsken och härligt väder - till skillnad från i alla fall första halvan av gårdagen. Cykelturen bestod av lite olika småvägar, först skogsväg, sedan bilväg, asfalt blandades med grus och kurvor blandades med backar. Klarälvsbanan, som vi reste på i fredags är så rak en väg kan bli, det går varken upp eller ner eller höger eller vänster. Rakt på och någon gång kunde man nog se bortåt några kilometer rakt fram! Jag har lite kluvna känslor för det där, på ett sätt är det ju hemskt skönt att ha den vägen, den är bilfri och det är rakt på, det finns många rastplatser längs vägen och skyltar så man vet hur långt man har kvar, man slipper jobbiga uppförsbackar och man slipper fundera på om man är på rätt väg eller inte. Men samtidigt försvinner ju halva nöjet med att cykla, man missar alla nerförsbackar som går hur fort som helst och är hur skojiga som helst, och som farmor sa idag "det här är livet!", när hon pratade om nerförsbackar. Att fara nerför en härlig backe och få så mycket fart att den nästan räcker uppför nästkommande backe (ja, det vet väl alla att det inte finns nerförsbackar utan uppförsbackar). Dessutom missar man tjusningen i att läsa kartor, diskutera vägar, fundera på om man ska svänga eller inte, undran över hur långt man har kvar och sådär.
Vi tog längre pauser igår än i fredags och framför allt fler. Vi hade en farmor i släptåg och vi hittade en sjö att bada i, vi hade med oss lunch-mat (istället för att stanna vid en grill som i fredags) som jag fixat på morgonen innan vi åkte.
Väl framme hos farbror hade vi det trevligt och skönt i trädgården. Vi blev bjudna på mat och hade en trevlig kväll tillsammans och firade även farmors födelsedag (tanta är faktiskt över 70 år)!
Idag började vi dagen med att besöka en antikaffär som vår andra farbror och en annan man driver. Jag hittade ett skåp som jag blev otroligt förtjust i, och det kostade bara 4900 kr - som hittat!
Sen påbörjade vi etapp tre & sista delen av vår cykelsemester. Nu var det hem som gällde! Vi åkte tillsammans med farmor kanske 1/3 av vägen, till Mölnbacka. Den vägen var som gårdagens, massa upp och ner, full med härliga nedförsbackar och outhärdliga uppförsbackar!
Lite senare, efter att vi släppt iväg farmor för sig själv och efter ännu lite backar och kurvor var vi åter på Klarälvsbanan och den här gången kändes det otroligt skönt att slippa uppförsbackar! Dessutom gick det väldigt fort hemåt och rätt vad det var så satt vi och åt glass i Munkfors.

Nu är vi hemma, fortfarande med bondbränna & ömma rumpor. Nu är vi hemma och imorgon ska det jobbas igen, därför behöver jag ta igen mig med sömn snart, minsann!